Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Skatteparadis på svenska

Fredrik Reinfeldt vill fortsätta att sänka skatterna för löntagare och pensionärer. Det är både en frihetsreform och bästa sättet att bekämpa arbetslösheten.

Det här är en text från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

Sverige skall bli ett skatteparadis för låginkomsttagare, lovade Fredrik Reinfeldt när han i går talade på Moderaternas kick off inför valrörelsen. Det är en utmärkt ambition som Reinfeldt har goda möjligheter att få förverkliga. GP/Sifos väljarbarometer för augusti bekräftar den opinionssvängning till regeringens fördel som skedde i början av sommaren. Men försprånget är inte stort – bara 3,6 procentenheter.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Inom blocken sker intressanta förskjutningar. Socialdemokraterna vinner tillbaka väljare från Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Det kan tolkas som att trogna Socialdemokrater som "proteströstat" i tidigare opinionsmätningarna är på väg hem igen.

Moderaterna däremot förlorar sympatisörer till Alliansens småpartier. Kanske är det ett uttryck för att borgerliga väljare förstår att regeringsmakten bara kan försvaras om alla allianspartierna kommer in i riksdagen. För ögonblicket ser det bra ut. Regeringens svagaste länkar, Kristdemokraterna och Centerpartiet, noterar 5,8 respektive 5,5 procent.

Men regeringen gör klokt i att bortse från ledningen. I förra valet bestämde sig 37 procent av väljarna mellan augusti månads början och valdagen. 20 procent bestämde sig sista veckan och sex procent på valdagen.

Allt kan hända och mycket hänger på hur statsminister Fredrik Reinfeldt använder sitt stora förtroendeförsprång gentemot Mona Sahlin i samtalet med väljarna. I går gjorde han det med ett jobbpaket för kommande mandatperiod.

Paketet innehåller ett femte steg i jobbskatteavdraget, sänkt brytpunkt för statlig skatt och en fjärde skattesänkning för pensionärer. Det är utmärkta förslag.

Dels är mer pengar i plånboken efter skatt en frihetsreform – särskilt för människor med låga inkomster. Det blir mer över efter det allra nödvändigaste. En undersköterska har hittills fått en hel månadslön extra i sänkt skatt.

Dels innebär sänkt skatt på arbete att det blir lönsammare att arbeta – även för den som har en låg lön.

Båda skälen gynnar arbetslinjen. Mer pengar i plånboken ökar efterfrågan på varor och tjänster och därmed efterfrågan på arbete. Sänkt skatt på låga inkomster ökar tillgången på arbetskraft. Exakt hur stor effekten blir mätt i minskad arbetslöshet och ökad sysselsättning är förstås omöjligt att veta. Moderaterna räknar med 90 000 jobb. Det är en spekulation, men inte en grundlös spekulation.

Trots internationell lågkonjunktur och finnanskris har sysselsättningen i Sverige sedan 2006 ökat med 114 000 personer. Den främsta orsaken är att regeringen med sänkta skatter hållit uppe den inhemska efterfrågan på varor och tjänster. Och skatten har inte sänkts på bekostnad av välfärden. Sedan 2006 har anslagen till kommunerna höjts med 38 miljarder kronor.

Men krisen har lämnat efter sig 67 000 fler arbetslösa än 2006. Hur dessa skall få riktiga jobb blir den stora valfrågan. Då talar fakta för Fredrik Reinfeldts arbetslinje framför Mona Sahlins bidragslinje.

GP 15/8 -10