Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Skatås okända historia grävs fram

I slutet av andra världskriget fanns flera flyktingläger i Göteborg. Ett av dem låg i Skatås. Omkring 500 kvinnor bodde i lägret som var inhägnat med taggtråd. Nu, drygt 60 år senare, söker arkeologer spår efter förläggningen.
Skatås är för många göteborgare ett härligt natur-och rekreationsområde. Få vet om att området har en historia med anknytning till andra världskrigets koncentrationsläger. Men så är det.
I slutet av andra världskriget fanns där ett flyktingläger. Från maj 1945 och en bit in på 1946 bodde omkring 500 kvinnor där. De hade överlevt Hitlers koncentrationsläger och kommit till Sverige med de berömda vita bussarna.
- Det är inte många som i dag känner till att det fanns flyktingförläggningar i Göteborg och då bland annat i Skatås. De finns med i historiska källor men nämns inte någon annanstans, säger Maria Persson doktorand vid Institutionen för Arkeologi och Antikens kultur vid Göteborgs Universitet.
Hon leder ett projekt där samtidssarkeologi används för att få fram mer information om förläggningen i Skatås.
- Vi vet från arkiven hur många som bodde i lägret och vilka dom var. Men vi har ingen aning om hur de levde, förklarar Maria Persson.
Kvinnorna bodde i ett 20-tal röda stugor. Området var inhägnat med taggtråd och poliser med vakthundar patrullerade.
- Det var främst polska och holländska kvinnor. En del kan nog ha upplevt att de kom till ett nytt läger. Men de satt i karantän för att inte sprida sjukdomar. En del var väldigt sjuka i bland annat TBC, säger Maria Persson.
Hon berättar att nyfikenheten kring lägret var stor.
- Allt fler visste vad som hänt i koncentrationslägren och kom med mat och annat till kvinnorna.
De flesta kvinnorna återvände till sina hemländer när de hämtat sig. En del stannade dock i Sverige och gifte sig med svenska män För några blev dock lägret i Skatås den sista anhalten.
- Vi vet att några begick självmord, säger Maria Persson.
Utgrävningarna påbörjades förra måndagen och avslutas på onsdag. Hittills har ett 25-tal mindre områden undersökts och en mängd föremål har påträffats. Allmänheten har kunnat ta del av undersökningarna på nära håll.
- Vi har via anslag sökt folk som har minnen från förläggningen och media uppmärksammat har projektet så det har varit mycket folk här, säger Maria Persson.
Genom föremålen hoppas arkeologerna få mer information.
- När folk får se föremål blir de triggade och minns bättre och berättar gärna vad de vet. Vi hittade till exempel patronhylsor på ett ställe. Vi hade ingen aning om hur de hamnat där. När vi visade dem för en besökare berättade han att innan flyktingarna kom hade det skett skjututbildning av norska poliser på platsen. Att det förekommit finns inte beskrivet någonstans så det var ny information för oss, säger Maria Persson.
De föremål som hittas vid utgrävningarna kommer senare att ingå i en utställning på Skatås motionsanläggning.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.