Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Sena investeringar höjer elpris

Regeringens styrning av Svenska Kraftnät har varit för passiv och avkastningskraven för höga, skriver Riksrevisionen. Resultatet: Dyrare el. Förra regeringens fel, enligt energiminister Anna-Karin Hatt.

Sena investeringar har påverkat elpriserna och kapaciteten för överföring av el i Sverige är otillräcklig. Processerna för att ge tillstånd till utbyggnad av elnäten har tagit för lång tid.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Riksrevisionen anser att en mer aktiv styrning från regeringen kunde lett till att nödvändig investeringar för överföring av el till södra Sverige kommit i gång tidigare. I kombination med indelningen i fyra elområden har detta lett till högre elpriser i delar av landet.

Enligt riksrevisor Claes Norgren hade elen varit billigare om regeringen varit mer aktiv.

-Hade regeringen säkerställt att överföringskapaciteten byggts ut snabbare så hade priserna i södra Sverige varit lägre, säger han.

Energiminister Anna-Karin Hatt lägger ett stort ansvar för sena investeringar på den förra regeringen.

-Granskningen går tillbaka till 1996. Under stora delar av den perioden låg investeringsnivån bara på runt en halv miljard om året, säger hon. -Vi drog slutsatsen att det fanns ett stort behov av att modernisera och bygga ut nätet för att möta ökad tillförsel av förnybar el. Det är skälet till att vi stegvis och mycket kraftig höjde investeringsnivåerna först till 3 miljarder och nu ligger de på 5 miljarder om året,

Norgren tycker också att regeringen borde se över det avkastningskrav man har på Svenska Kraftnät.

-Avkastningskravet påverkar vilka avgifter man sätter och det innebär att priset som konsumenter eller elanvändare får betala påverkas av avkastningskravet. Elnätet är ett naturligt monopol, man har inte så mycket att välja på när man ska köpa el. Det gör att det inte kan vara en vinstmaximerande verksamhet, säger han.

Kravet på avkastning har legat still på sex procent i ungefär tio år och det finns ingen dokumenterad analys bakom det.

-Man bör fundera litet på hur nivån sätts i förhållande till räntenivån, det avkastningskrav som finns på kapital. I dag har vi historiskt låga räntenivåer, säger Claes Norgren.

Den kritiken, och de långa tillståndsprocesserna, är frågor som regeringen redan arbetar med, enligt Anna-Karin Hatt.

-Vi har initierat ett arbete där vi går igenom alla nyckeltal som styr Svenska Kraftnät. I det arbetet är det värdefullt med Riksrevisionens synpunkter.

Och när det gäller tillståndsprövning har regeringen lagt en proposition med förenklade regler för starkströmsledningar.

Regeringen bör också förbättra sin information till riksdagen när det gäller Svenska Kraftnäts investeringar. Affärsverkets planer har haft brister och planerna har sällan uppnåtts, enligt Riksrevisionen.

Också Energimarknadsinspektionen (EI), som har tillsyn över tillståndsprocessen för elnät och över kvaliteten i elöverföringen, får sig en släng av sleven. Myndigheten bör arbeta mer förebyggande och identifiera särskilt utsatta delar i systemet, tycker Riksrevisionen.