Hur ska samhället göra för inte hamna snett när det gäller diskriminerings- och rättighetsfrågor? I en debattartikel i gårdagens GP väckte folkpartisten Jasenko Selimovic frågan, föranledd av en uppmärksammad dom i ett diskrimineringsmål.
Domen innebär att arbetsförmedlingen dömdes för diskriminering för att den stängde av en man för att han avböjt att skaka hand med en kvinnlig chef. Arbetsförmedlingen ska nu betala skadestånd till mannen.
Selimovic befarar att denna dom kan komma att bli Sverigedemokraternas bästa valslogan och Nalin Pekgul, ordförande för S-kvinnor, är rädd att han får rätt.
– Vissa värden kan man inte kompromissa om. Vi anser därför att översyn av lagen måste till, säger Nalin Pekgul. Tänk om mannen sagt att han inte kan ta homosexuella i hand på grund av sin religion?
Hon betonar att samhället, och vi som lever i det, måste våga utmana företeelser som går emot vissa grundläggande värderingar, som exempelvis rätten till likabehandling.
– Och det finns inget i Koranen som säger att män inte får ta kvinnor i hand. Det är som om jag skulle åka till akuten och säga att min religion förbjuder mig att stå i kö och att jag därför måste gå före alla andra.
Nalin Pekgul vill tydliggöra vad som verkligen är diskriminering och vad som inte är det.
– Om en muslim inte får en lägenhet för att han heter Muhammed, då är det diskriminering. Men att få sin ersättning indragen för att ha vägrat ta en kvinna i hand – det är inte diskriminering.
Det är hög tid att värderingsfrågorna kommer upp till diskussion, hittills har de fått en alltför undanskymd plats. Det gäller inte bara i Sverige utan i hela Europa, enligt Pekgul.
– Europa har aldrig haft denna blandning av kulturer tidigare. Frågorna måste upp på högsta nivå. Ledarna måste ta tag i det. Men det måste finnas kunskap och det finns det inte alltid i dag, säger hon.
Även Elisabeth Svantesson, moderat och ledamot i riksdagens arbetsmarknadsutskott, välkomnar debatten.
– Det är ingen lätt fråga, men det är bra att diskussionen kommer igång. Det handlar om våra grundläggande värderingar. Var går gränsen för religionsfrihet?
Det finns inget enkelt svar. Inget ja eller nej. I det aktuella fallet ställs religionsfriheten mot jämställdhetssträvanden.
Svantesson håller inte med Socialdemokraterna om att en översyn av lagen är nödvändig. Det är inte lagen det är fel på, det handlar i stället om tolkningen. Hon hoppas och tror att arbetsförmedlingen går vidare och överklagar domen
– Frågan behöver prövas. Religionsfriheten kan inte alltid gå före. Men det är inte enkelt att dra en gräns, därför måste vi hålla diskussionen levande, bland politiker och bland alla andra. Oavsett om man tycker domen är bra eller ej måste man stå upp för sina åsikter och komma med argument, säger hon.
GP har sökt integrationsminister Nyamko Sabuni (FP) , men hon har avböjt att kommentera.
I måndags kom domen som slog fast att det var diskriminering när arbetsförmedlingen i Älmhult stängde av en muslimsk man för att han inte ville skaka hand med en kvinnlig vd.
Stockholms tingsrätt dömde arbetsförmedlingen att betala 60 000 kronor i skadestånd till mannen.
Diskrimineringsombudsmannen, DO, hade stämt arbetsförmedlingen för religiös diskriminering sedan mannen stängts av från aktivitetsstöd.
Mannen hade börjat en arbetsmarknadsutbildning i december 2005. I maj 2006 besökte han ett företag för att diskutera en praktikplats.
Mannen fick ingen praktikplats på företaget. Enligt arbetsförmedlingen berodde det på hans vägran att ta den kvinnliga chefen i hand. Därför beslutade man att återkalla det arbetsmarknadspolitiska stödet, vilket innebar att mannen förlorade sin försörjning.
Källa (DO)
