Schweiz köper 22 Gripenplan

ANNONS
|

I dag presenterades den svensk-schweiziska Jas Gripen-affären vid presskonferenser i Stockholm och Schweiz.

Schweiz ska köpa 22 stycken Gripen E - ett ensitsigt plan till skillnad från Gripen F - och första leveransen sker under mitten av 2018, enligt Försvarsexportmyndigheten.

Alla 22 planen ska ha levererats till 2021. Fram till dess, från 2016, ska Schweiz hyra åtta Gripen C och tre Gripen D.

Leveransen av planen ska ske till ett fast pris och första betalning sker 2014.

I den svenska delen av affären ingår köp av mellan 40 och 60 plan. Enligt alliansens partiledare ska försvarsanslagen öka med 300 miljoner kronor 2013 och 2014 och 200 miljoner kronor efterföljande år.

ANNONS

Schweiz ska betala 3,126 miljarder schweizerfranc - motsvarande 21,47 miljarder kronor - för Gripenplanen, säger försvarsminister Ueli Maurer på en presskonferens enligt Basler Zeitung på nätet.

En första betalning på 300 miljoner schweizerfranc väntas ske i januari 2014.

Maurer betonar att Sverige garanterar fasta priser och en fungerande teknik. En schweizisk ingenjör ska kontrollera planen före leverans.

En av Gripens fördelar är ny utrustning för elektronisk krigföring, säger Maurer.

Den schweiziska flygvapenchefen Markus Gygax beskriver Gripen i positiva ordalag enligt Basler Zeitungs rapportering.

Han säger att Gripen har ett modernt radarsystem, och att planet kan sköta spaningsuppgifter dag som natt och i alla väder. Planet är också optimalt för pilotutbildning, säger Gygax.

Ueli Maurer säger också att Schweiz som en övergångslösning ska hyra åtta Gripen C och tre Gripen D mellan 2016 och 2020. Hyresbeloppet är 44 miljoner schweizerfranc (drygt 300 miljoner kronor) per år.

Maurer ser affären som en "win-win"-situation för båda länderna, rapporterar Basel Zeitung. Offentliggörandet av kontraktet ska diskuteras med den svenska regeringen.

ANNONS
-Förhandlingarna var tuffa, säger Christian Catrina, som representerade Schweiz i affären, på presskonferensen.

Jürg Weber från schweiziska flygvapnet, projektledare för Gripenprojektet, hänvisar till Saabs utmärkta meritlista och nämner bland annat det gamla stridsflygplanet Viggen.

Ulf Hammarström, generaldirektör på Försvarsexportmyndigheten (FXM), beskrev på en presskonferens Schweiz val av Gripen den 30 november i fjol för en "historisk möjlighet" att gemensamt utveckla planet.

Därefter inleddes samtal om en gemensam upphandling.

Ramavtalet täcker tre delar: anskaffning av Gripen, det långsiktiga samarbetet - underhåll, vidmakthållning och vidareutveckling av Gripensystemet under hela dess livstid, samt en interimslösning där Schweiz hyr nuvarande modell.

Ett slutgiltigt avtal ska skrivas 2013, är tanken.

-Vi är glada över den här överenskommelsen som ska vara till stora nytta för ländernas försvar, sade Hammarström.

I likhet med andra Gripenaffärer omfattas även denna av motköp.

-Det kommer att ingås ett separat avtal mellan Saab och Armasuisse (FXM:s motsvarighet), sade Hammarström, som inte gick in på hur stora motköp det kan handla om. Dessa ingås inte av staten.

Analyser ska också göras av var olika delar ska utvecklas för att vara mest kostnadseffektivt.

För Schweiz beskrevs överenskommelsen som ett lågriskprogram, eftersom FMV har 30 års vana av att upphandla av Saab.

Efter att slutavtalet ingåtts våren 2013 följer de politiska processerna i respektive land, men eftersom försvarsministrarna har gett uttryck för en sådan samsyn litar FXM på att samarbetet blir verklighet.

Samarbetet är tänkt att pågå till år 2042.

ANNONS

Eftersom Gripen innehåller mycket amerikansk teknik krävs att USA ger sitt godkännande. Amerikanerna har redan i samband med marknadsföringen av planet i Schweiz gett klarsignal.

På frågan om det fasta priset innebär att Sverige måste stå för eventuella fördyringar, sade Hammarström att "Gripensystemet har historiskt varit duktigt på att hålla budget".

Flera frågor ställdes om det fasta priset som schweizarna får, om inte svenska skattebetalare därmed riskerar att ta alla ekonomiska risker.

Hammarström förklarade att Schweiz har "ett annat sätt att upphandla", och hävdade att Sverige kommer att försäkra sig mot eventuella fördyringar.

-Det ansvarar Försvarets materielverk för, jag vill inte gå in på de delarna, sade han.

Det kan bli en folkomröstning i Schweiz i frågan 2014, men det är inte säkert. Hammarström påpekar också att en eventuell folkomröstning snarare handlar om "hur man finansierar upphandlingen, inte om en anskaffning av Gripen".

Det finns inga totala beräkningar av hur många jobb som programmet kan generera i Sverige.

ANNONS