Ökade forskningsresurser bör tilldelas initiativrika miljöer. Sådana finns till exempel vid högskolorna i Borås, Skövde och Trollhättan, skriver debattören.
Ökade forskningsresurser bör tilldelas initiativrika miljöer. Sådana finns till exempel vid högskolorna i Borås, Skövde och Trollhättan, skriver debattören.

Satsa på forskningen vid de nya högskolorna

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

ANNONS
|

Följande citat från en framträdande svensk politiker är ett exempel på den stora betydelse som näringslivets nybyggare tillmäts i den politiska retoriken: ”Sveriges småföretagare är strävsamma entreprenörer som skapar arbetstillfällen. De sätter fart på ekonomin och bidrar till vår gemensamma välfärd. En blomstrande småföretagsamhet verkar för samhällets bästa.”

Det råder samförstånd om att det är i mindre och nyskapande företagarmiljöer som morgondagens idéer föds; idéer som Sverige ska leva på under decennier.

Man kunde tro att snarlika synsätt borde göra sig gällande i debatten om högre utbildning och forskning. Men i dessa för ett kunskapssamhälle helt avgörande verksamheter råder andra regler. Till exempel gick regeringens omdiskuterade strategiska forskningssatsningar så gott som uteslutande till universiteten. Inte sällan blev pengar liggande på hög eftersom den vetenskapliga kapaciteten var upptagen av andra utbildnings- forskningsåtaganden.

ANNONS

Det finns seglivade föreställningar om förekomsten om enkla samband mellan storskalighet och kvalitet. För några år sedan ville den dåvarande universitetskanslern att antalet svenska universitet skulle begränsas till fem. Endast så skulle Sverige kunna hävda sig i den globala konkurrensen, menades det. Detta trots att Högskoleverkets egna kvalitetsgranskningar gett många exempel på att nyare högskolor kan ha starkare utbildningsmiljöer än resursstarka universitet.

Som en medelstor svensk högskola, har vi i flera sammanhang varit med om att externa forskningsfinansiärer endast satsar på universitet och högskolor med smal specialisering. Lärosäten som Högskolan i Borås som sakta men säkert vill arbeta sig uppåt i systemet anses förvånansvärt nog mindre intressanta.

Politikerna bör tänka om

Inför den kommande forsknings- och innovationspropositionen bör politikerna tänka om. Bara för att mogna miljöer har en kvalitativ verksamhet i dag, behöver de inte ha det i morgon. Om alltför begränsade medel satsas på nydanande program som har formulerats och utvecklats av forskare utanför de stora universiteten, finns det påtaglig risk för att vi på sikt får färre miljöer med excellent forskning och utbildning.

Dagens forskningspolitik har tydligt konserverande drag, det är till exempel etablerade miljöer som gynnas av kvalitetsmedel som baserar sig på citeringar. Vetenskapshistorien är full med exempel på nydanande forskning, som har erkänts först långt efter sitt genombrott. Vi behöver en ändamålsenlig forskningspolitik som fångar upp unga, kreativa och utvecklingsbara miljöer.

ANNONS

Nydanande forskning

Ett flertal viktiga samhällsproblem behöver angripas med nya vetenskapliga ansatser. Det gäller inte minst frågor med bäring på hållbar utveckling i bred bemärkelse. Forskningsmiljöer med flervetenskaplig inriktning finns ofta på mindre lärosäten och enheter. Några exempel på nydanande forskningsinitiativ är smarta textilier vid Högskolan i Borås, produktionsteknik vid Högskolan i Väst och informationsteknologi vid Högskolan i Skövde.

Nybyggarbegreppet är inte mindre relevant inom akademin än inom företagarvärlden. Ökade forskningsresurser bör tilldelas initiativrika miljöer. Jag är övertygad om att detta på sikt kommer att ge bättre utdelning framför att satsa ytterligare resurser på väletablerade miljöer. En sådan modell skapar dynamik och innovation, vilket i sin tur leder till hållbar utveckling och ökad effektivitet inom näringsliv och offentlig verksamhet.

Björn Brorström

rektor Högskolan i Borås

I Sverige finns:

14 statliga universitet, bl a Göteborgs universitet.

22 statliga högskolor

2 privata universitet: Chalmers tekniska högskola och Handelshögskolan i Stockholm.

15 privata och 2 mellanstatliga högskolor.

ANNONS