Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Göran Wall växte upp på Vidkärrs barnhem i Göteborg. Han utsattes flera gånger för övergrepp under sin tid där.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Samhället fortsätter svika barn

Skandalen med vanvård, sexövergrepp och våld mot barn vid institutioner och fosterhem pågick under hela 1900-talet. GP kan i dag berätta att en kommande utredning visar att övergreppen fortsätter. I februari presenterar Upprättelseutredningen sitt slutbetänkande till regeringen. Det handlar om hur alla de barn som utsattes för övergrepp och vanvård i den sociala barn- och ungdomsvården mellan 1920 och 1980 ska få upprättelse.

Upprättelseutredningen kommer också att presentera en kommunenkät som är riktad till den sociala barn- och ungdomsvården i dag. GP kan avslöja att den visar att vanvård, våld och sexuella övergrepp fortfarande förekommer i en omfattning som inte är ringa. Det handlar om placeringar av omhändertagna barn som gjordes 2008 och 2009.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Syftet med enkäten var att ta reda på hur kommunerna agerar då de fått kännedom om allvarliga försummelser och övergrepp. Resultatet visar stora brister hos kommunerna. Upprättelseutredningen pekar på att det saknas rutiner för att förebygga, upptäcka och åtgärda vanvården och övergreppen.

Sveriges kommuner och landsting (SKL) har skickat ett brev till alla kommuner i landet och informerat om den enkät som Upprättelseutredningen har gjort.

– Vi vill förbereda kommunerna på den här bilden och ta fram åtgärder för att minska riskerna för att barn far illa vid placeringar. Varje händelse av vanvård är självklart en katastrof, säger Sara Roxell.

Hon är projektledare för bättre stöd till utsatta barn hos SKL. Ett arbete som startade förra året för att utveckla den sociala barn- och ungdomsvården.

Sara Roxell anser att kommunerna behöver hitta system för att säkerställa att fosterhem och institutioner håller god kvalitet. De behöver också bli bättre på uppföljning och tillsyn, menar hon.

– Socialtjänsten är ju inte där barnet är. Därför behövs regelbundna besök hos de placerade. I dag måste socialtjänsten göra besök minst två gånger om året. Men även andra verksamheter som träffar barn dagligen, till exempel skolan, måste bli bättre på att se signalerna om barn far illa.

Sara Roxell saknar också ett nationellt stöd för placeringarna. I dag kan en kommun känna till misstänkta övergrepp på ett boende, men den informationen sprids inte vidare eftersom det inte finns något system för det. Det betyder att andra kommuner kan fortsätta att placera barn utan att veta att andra farit illa där.

Dario Espiga, (S), ordförande i sociala resursnämnden i Göteborg, har fått brevet som SKL skickat. Han reagerar starkt.

– För mig kom det här som en blixt från klar himmel. Vi måste kunna garantera att de barn som vi placerar inte utsätts för övergrepp. Allt annat är ett stort svek.

I Göteborg är samtliga placerade barn knutna till den stadsdel där de bor. Det betyder att politikerna i de sociala utskott som finns i varje stadsdel var sjätte månad ska få en rapport om hur det går i varje enskilt fall. Men någon enhetlig bild av vilken vård de placerade barnen får och hur det går för dem finns inte, enligt Dario Espiga.

– Men jag kommer att agera efter de här uppgifterna som kommit fram. Jag vill veta om vi behöver vidta åtgärder och om det finns problem i vår stad.

Inom kort ska han kalla alla chefer inom individ- och familjeomsorgen till ett möte kring den här frågan.

Upprättelseutredningen vill inte kommentera uppgifterna före presskonferensen 10 februari.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.