Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Så ser ekonomerna på alliansens budget

Det är en ljus bild som regeringen tecknar, och uppgången vilar på en stabil bas, enligt Nordeas ekonomer. – Den stämmer rätt bra med den bild vi har, säger Bengt Roström, analytiker på Nordea.

Det finns till och med ytterligare ett reformutrymme för mer satsningar i höstbudgeten om regeringen vill, anser han.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Men det finns hot, dels från omvärlden, kanske framför allt från utvecklingen i Mellanöstern och risken för ett stigande oljepris som kan knäcka världskonjunkturen.

Men även här hemma kan den höga tillväxten leda till överhettning på arbetsmarknaden med stigande inflation som följd. Bengt Roström bedömer att lönerna kommer att stiga mer än vad regeringen anger. Lönerörelsen i höst blir viktig.

– Sedan kan bristen på arbetskraft leda till löneglidning, säger Roström.

Löneökningstakten kommer då att spä på inflationen och Riksbanken kan komma att behöva strama åt än hårdare.

– Förändringarna i prognoserna när det gäller BNP och arbetslösheten är marginella jämfört med den prognos Anders Borg presenterade i mars, säger Daniel Bergvall, ekonom på SEB.

Däremot uppdaterades inte prognosen för det finansiella sparandet i mars.

– Nu tror regeringen på ett svagt överskott i år och överskott på nästan 2 procent nästa år. Det ger ett stort utrymme för reformer vilka regeringen nu vågar avisera. Man får en tydlig bild av vad de vill göra genom de fortsätta jobbskatteavdragen.

Bergvall saknar i dagens proposition ytterligare åtgärder för att öka svenska företags konkurrenskraft.

– Den frågan ligger säkert i pipeline. Det ska bli intressant att se vad företagsskatteutredningen kommer med.

Saknas gör också tydliga besked om vad man vill göra för att öka människors anställningsbarhet.

– Bristtalen är på väg upp. Frågan är om jobben kommer tillbaka i branscher och på orter där de fanns förut. Jobbskatteavdraget kan kanske ge incitament för människor att flytta dit där jobben finns, men frågan om rätt kompetens kvarstår.

När det gäller statsskulden, som 2015 väntas vara så låg som 12,5 procent av BNP, finns argument mot att den inte blir alltför låg, menar Bergvall.

– Den är låg redan nu och vi tycker att man redan nått en nivå då man kan argumentera för att pengarna kanske gör mer nytta någon annanstans, i investeringar eller utbildningssatsningar.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.