Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Så kan vården bli säkrare

Tusentals patienter skadas i vården varje år. De lagändringar som nu föreslås gör ingen nytta. Ta i stället fram förslag på hur säkerhetsarbetet kan organiseras och utformas, skriver civilingenjör Ingvar Ericson.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Enligt Socialstyrelsens skadas cirka 100 000 patienter varje år i hälso- och sjukvården. Cirka 10 000 får bestående men och i cirka 3 000 fall kan vårdskadan ha varit en bidragande orsak till att patienten avlidit. Och av 100 inträffade vårdskador rapporteras i dag bara en enda. Vad görs då för att komma till rätta med dessa skrämmande siffror?

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Socialminister Göran Hägglund tillsatte i april 2007 en utredning. Betänkandet presenterades i december 2008 och innehåller i allt väsentligt ändringar i Lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område. Det var kanske ändå inte riktigt så det var tänkt!

Det är inte primärt lagstiftningen som behöver en översyn, det är det sätt på vilket säkerhetsfrågorna inom hälso- och sjukvården hanteras som behöver ses över och utvecklas. Lagstiftning löser inte problem som har att göra med en underutvecklad säkerhetskultur. Det går inte att genom lagstiftning skapa vare sig kvalitet eller säkerhet. Straffrätten används gärna som det enda medlet att lösa samhällsproblem. Förbjud ett förment skadligt beteende, så är saken klar, tycks man mena. Detta är en farlig myt. För alla som sysslar med frågor om säkerhet är detta ett välkänt faktum.

Fånga upp felen

Inom modern säkerhetsforskning talar man allt mer om organisationsolyckor som har sin grund i de förändringar som den tekniska utvecklingen inneburit för relationen mellan oss människorna och de system vi verkar i. Att människor begår fel är något som vi tyvärr inte kan ändra så mycket på. Däremot kan vi påverka de förutsättningar under vilka vi arbetar och på så sätt minska riskerna för allvarliga konsekvenser när fel begås. Eller ännu bättre – fånga upp felen innan de ställt till det.

Dagens hälso- och sjukvård är avancerad. Det finns därför ingen anledning att den inte ska kunna nå upp till samma säkerhetsnivå som till exempel flyget. Säkerheten är inte knuten till enskilda personer utan måste vara en ständigt pågående process i hela organisationen och den börjar med ett starkt och synligt engagemang uppifrån.

Det Göran Hägglund därför borde göra är att först låta utreda vilka förändringar som krävs i det dagliga arbetet inom hälso- och sjukvården för att nå en acceptabel säkerhet för patienterna. Tyvärr har Patientsäkerhetsutredningen tagit sina direktiv allt för bokstavligt och filat på den nuvarande lagstiftningen. Det kommer inte att få några påtagliga effekter på patientsäkerheten.

Lägg därför utredningens nuvarande förslag på is.Ta i stället fram förslag på hur säkerhetsarbetet inom i hälso- och sjukvårdens kan organiseras och utformas så att det på ett ändamålsenligt sätt förbättrar och uthålligt kan upprätthålla en hög säkerhet för patienterna. Först därefter är det dags att göra de ändringar i lagstiftningen som kan behövas för att uppnå detta.

Ingvar Ericson

Civilingenjör