Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

1/21

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Så hedras de avlidna

Tio år har gått sedan helikopterhaveriet vid Rörö. Många anhöriga väntas delta i minnesceremonin.

Ceremonin med kransnedläggning och tal hålls på måndagseftermiddagen på garnisonsområdet på Kärringberget.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Och när ljuset sedan viker undan och det blir mörk kväll, är det exakt tio år sedan övningen med rutinerade yrkesmän slutade tragiskt med att försvarets helikopter från Säve kraschade i vattnet öster om Rörö.

Sex besättningsmedlemmar omkom. Bara en ombordvarande överlevde med lindriga skador, den 19-årige värnpliktige ytbärgaren Jacob de Vries.

Sven Hedrén var stabschef helikopterflottiljen i Lidköping när olyckan inträffade. Nu är han chef för Flyg- och Marinavdelningen i Göteborg. Som ordförande i kamratföreningen är han dessutom inblandade i förberedelserna inför ceremonin.

- Minnesceremonin börjar klockan 15 och kommer att pågå i ungefär fyrtio minuter vid mässen på Käringberget, säger Sven Hedrén.

Minnesstenen för Rörö-offren uppfördes från början ute på Säve, men flyttades till Käringberget när militären lade ner sin verksamhet där ute.

- Det blir rätt mycket folk. Anmälningslistan upptar 68 personer. Väldigt många är anhöriga och gamla arbetskamrater. Chefen för flygvapnet deltar, liksom chefen för helikopterflottiljen. Även flottiljchefen vid haveritillfället kommer, säger Sven Hedrén.

Det var arbetskamrater. Hur har ni hållit kontakten med överlevande och efterlevande?

- Vi har hela tiden haft en aktiv kontakt. Många anhöriga är ju faktiskt medlemmar i kamratföreningen. Vi brukar ha en manifestation varje år, med vid fem år och nu tio år är det lite större.

Hur blir det framöver?

- Vi har diskuterat hur vi ska hantera detta. VI har ju många kamrater som omkommit i tjänsten. Nu uppmärksammar ett haveri där förhållandevis många omkom. Sedan är det andra som omkommit i andra haveriet som vi inte uppmärksammar på samma sätt.

- Vi är inne på att försvarsmakten måste ta ett helhetsgrepp på det här, som i till exempel Storbritannien. Där minns man alla omkomna samma dag och lägger ner kransar. Jag tror att vi också måste komma dithän för att inte ha olika mängder av olika ceremonier, samtidigt som vissa människor blir bortglömda.

Hur går ni vidare?

- Jag har tagit upp det med våra veteranansvariga och en medlem i kamratföreningen har denna vecka varit hos stämman för Sveriges Militära Kamratföreningars Riksförbund och lyft upp frågan om hur vi ska hantera det. Det viktigaste är att vi inte glömmer bort människor. Om vi måste prioritera ceremonier är det alltid någon som kommer i kläm.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.