Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Så får du ordning på budgeten 2016

Vart tar pengarna i hushållskassan vägen? - Det är enklare än någonsin tidigare att hålla koll på sin privatekonomi med internetbank och kort, säger Carl Fält.

Han arbetar som budget- och skuldrådgivare på Göteborgs konsument- och medborgarservice och får hjälpa dem som har det allra tuffast att få inkomster eller bidrag att räcka till utgifterna.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

- Det är inte så enkelt att få en högre lön, men dina utgifter kan du påverka, säger Carl Fält.

Hans första råd är därför att faktiskt ta reda på vart pengarna går.

- Ta för vana att kolla saldona på din internetbank och kontokort en gång i veckan. Det tar tio minuter.

Finns det många småutgifter på kaffeställen och kiosker är det kanske dags att ta sig en funderare på hur mycket pengar det blir sammanlagt.

- En latte om dagen för 30 kronor blir 600 kronor i månaden och 7 200 kronor per år, räknar han snabbt ut.

Och för rökare: ett paket om dagen blir 19 000 kronor per år.

De stora utgifterna är svårare att påverka. Som bostadsmarknaden ser ut kan det vara svårt eller ta tid att byta till en billigare bostad.

Men det finns andra utgifter i hemmet som går att trimma ner med många sköna hundralappar i månaden: tv-abonnemang, bredband och din egen mobiltelefon. Oftast med långa bindningstider, men när avtalet går ut finns förhandlingsutrymme.

- Ja, det är ett tips, att höra av sig och förhandla om priset när avtalet är på väg att löpa ut. Och använd oftare argumentet, "då byter jag bolag", om det inte går vägen. Företagen borde vilja behålla dig som kund, säger Carl Fält.

Hans förslag är dessutom att alltid välja så korta avtalstider som möjligt för att inte vara så låst. Till exempel kan bra erbjudanden dyka upp och då har man inget för att vara trogen som kund.

- Om du är mitt i en avtalsperiod och hör om någon som får ett bättre pris är det kanske inget att göra åt. Men frågan är alltid fri, så ring bolaget.

Se också över vad du betalar för. Utnyttjar du det dyra tv-abonnemangets alla kanaler för 700 kronor i månaden, eller skulle ett mindre och billigare paket duga? Några hundralappar i månaden mer i plånboken frigör andra möjligheter. Kanske att gå på bio i stället.

Hemförsäkring måste man ha. Den ger inte bara kompensation om något blir stulet vid ett inbrott, förstört vid en brand eller om du blir av med en cykel på stan, det vill säga egendomsskydd. Utan täcker även kostnader för ett juridiskt ombud vid en tvist via rättsskyddet. Alla hemförsäkringar innehåller de fem grundpelarna, vilket innebär även rese-, ansvars- och överfallsskydd.

En snabb koll på de största försäkringsbolagen vad årspremien skulle bli för en och samma hyreslägenhet och samma försäkringsbelopp visade att det skiljde nästan 3 000 kronor mellan billigast och dyrast hemförsäkring. Även om de inte är exakt jämförbara ger det dig en fingervisning om att det är värt att jämföra bolagens alternativ.

Hemmet har fler oundvikliga kostnader. All elektronik, kyl och frys drar elström. Elräkningen är heller inget det går att avstå från, men förbrukningen går att trimma genom färre apparater på stand-by. Har du ett tillsvidareavtal hos din elleverantör, som den som får som aldrig valt något annat har, byt till fast eller rörligt pris. Då får du lägre pris per kilowattimme.

- Det finns bra sajter, som Elpriskollen, där du kan jämföra priser, tipsar Carl Fält.

Om du inte har så bra koll på vad elräkningen, och alla andra utgifter, brukar ligga på är det ett ypperligt läge att gå igenom ekonomin vid årsskiftet.

- Summera 2015 genom att titta på de utgifter du haft och låt dem ligga till grund för din årsplan för hushållsekonomin för 2016.

Sammanfattningsvis menar han att i planen för kommande år ska man notera vilken månad alla räkningar kommer som inte är månatliga, skriva in födelsedagar så att det finns pengar till presenter, spara till semestern och kvarskatt om du brukar få det – alternativt be lönekontoret dra mer skatt. Räkningar som kommer sällan kan man periodisera, det vill säga se till att det sätts in pengar på ett särskilt räkningskonto varje månad för att täcka kommande utgifter.

- Och börja att tänka på utgifterna för nästa jul redan nu, råder Carl Fält.

Så behöver januari 2017 kanske inte bli det årets fattigaste månad.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.