Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Säg ja till fler pappamånader

I dag är det 90 år sedan den första kvinnan valdes in i riksdagen. Men kvinnlig rösträtt löste inte problemen med ekonomiska och politiska skillnader mellan kvinnor och män. Nu är det dags att åter ta strid för jämställdheten. Säg ja till fler pappamånader, skriver bland andra Bonnie Bernström, Liberala Kvinnor.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Den 12 september 1921 valdes Kerstin Hesselgren in som första kvinna i den svenska riksdagen. Det var samma år som kvinnor fick sin rösträtt till riksdagen. Det är idag 90 år sedan. Men fortfarande finns politiska och ekonomiska skillnader mellan kvinnor och män. Om tio år är det 100 år sedan. Om vi skulle stå till svars inför sekelskiftets rösträttsförkämpar, vilket svar vill vi ge dem år 2021?

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Kampen för kvinnors lika rösträtt pågick i decennier. Kvinnors organisering var avgörande för framgången. Landsföreningen för Kvinnans Politiska Rösträtt (LKPR), bildat 1902, samlade tvärpolitiskt liberala och socialdemokratiska kvinnor. Tiotusentals kvinnor över hela landet utbildades i politik. Opinionsbildningen var intensiv. Tidskrifter startades. Riksdagsmän uppvaktades. Svensk historias mest omfattande namninsamling gjordes för Kvinnans medborgerliga rättigheter. 351 454 namn överlämnades till regeringen 1920.

Motståndet var, trots allt arbete, segt och manligt. Rösträttskvinnor blev förlöjligade i press och samtal. Det krävdes mod för att våga driva frågan.

Skillnader kvarstår

I kampen för rösträtten målades ett utopia upp. Rösträtten skulle skapa det goda samhället. I dag – 90 år senare – vet vi att så inte blev fallet. Såväl ekonomiska som politiska skillnader mellan kvinnor och män kvarstår. Det ojämna ansvaret för barnen förklarar det mesta. Orättvisorna får betalas av kvinnor även när de har gått i pension – årtionden efter att barnen har flyttat hemifrån. Kvinnor har 2/3 av mäns pensioner. Föräldraförsäkringen har kollapsat som verktyg för jämställdheten. Försäkringens konstruktion passar bättre för den lägre avlönade i familjen men straffar den med högsta inkomsten. Det betyder i praktiken att föräldraförsäkringen numera förstärker bristen på jämställdhet.

Rösträttsrörelsens historia är till stor del Folkpartiets egen historia. Blåklinten som var kampens symbolblomma är alltjämt central i Folkpartiets logotype - som en påminnelse om både segern och modet.

Rösträtten är inte den enda frågan då liberaler har visat stort mod och vågat utmana konservatismen. I modernare tid blev jämställdhetslagen nära på en kabinettsfråga när Folkpartiet drev den till genomförande i riksdagen 1981. Bengt Westerberg fick som partiledare med sig sitt landsmöte på att införa en särskild pappamånad 1991. Den infördes sedan 1994. Det är nu några årtionden sen. Det är dags igen att ta ett modigt kliv framåt.

Fler pappamånader

Folkpartiet står nu mitt upp i förberedelserna för sitt landsmöte i oktober.

Då finns tillfället att återigen manifestera liberalers klassiska värderingar om kvinnors och mäns lika möjligheter. Det handlar om att ställa sig bakom de motioner som kräver fler pappamånader i föräldraförsäkringen.

Liberaler vill fatta beslut på grundval av värderingar och kunskap. Folkpartiet vill ha jämställdhet och frihet för individer att forma sina liv utan stereotypa förväntningar. Kunskapen – statistik och utredningar – berättar om det ojämna uttaget i föräldraförsäkringen som en viktig förklaring till löneskillnader mellan kvinnor och män, om livslöneskillnader, om den segregerade arbetsmarknaden, om olika utvecklingsmöjligheter på arbetsmarknaden, ojämställt ägande och pensioner.

Det är dags nu att visa det historiska modet och våga ta strid för jämställdheten. Folkpartiets landsmöte bör säga ja till fler pappamånader. Vi liberaler ska ju kunna ge besked om tio år till sekelskiftets rösträttsförkämpar i deras himlar att modet finns kvar.

Bonnie Bernström

ordf Liberala Kvinnor

Fatima Svanå

vice ordf Liberala Kvinnor

Britt Marie Lövgren

förbundsstyrelseledamot Liberala Kvinnor

Barbro Westerholm

förbundsstyrelseledamot Liberala Kvinnor

Lill Jansson

förbundsstyrelseledamot Liberala Kvinnor

Maria Lilja

förbundsstyrelseledamot Liberala Kvinnor

Lina Nordqvist

förbundsstyrelseledamot Liberala Kvinnor

Eva Kullenberg

förbundsstyrelseledamot Liberala Kvinnor

Charlotte Klötz

förbundsstyrelseledamot Liberala Kvinnor

Ulrica Solver Gustavsson

förbundsstyrelseledamot Liberala Kvinnor