Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Vattenfalls vd Magnus Hall under tisdagens presskonferens.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Rekordförlust för sargat Vattenfall

Prisras på fossila bränslen tvingar fram enorma nedskrivningar och en ny rekordförlust för den statliga kraftkoncernen Vattenfall. Nya nedskärningar väntar också.
-Det mesta pekar mot fortsatt låga priser de kommande fem åren, säger Magnus Hall, Vattenfalls koncernchef.

Samtidigt visar han upp en kurva över spotpriset på el på den nordiska elbörsen Nordpool, som har fallit från drygt 40 euro till omkring 14 euro per megawattimme på två år.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Bakom prisraset ligger minskad konsumtion och överkapacitet, vilket slår hårt. Och värdet på Vattenfalls produktionsanläggningar skrivs därför ner med drygt 36 miljarder kronor i andra kvartalet. Det mesta handlar om tyska brunkolsanläggningar och reaktorerna Ringhals 1 och 2.

"Mår inte bra"

Därmed har värdet på Vattenfalls tillgångar skrivits ned med 127 miljarder kronor sedan 2009, i princip en halvering, enligt Ingvar Matsson, analytiker på Swedbank.

-Det här stärker bilden av att Vattenfall vill och behöver ta sig ur åtminstone brunkolsverksamheten i Tyskland, om inte all verksamhet i Kontinentaleuropa, säger han. -Företaget mår inte bra. Man rör sig stadigt i fel riktning.

Vattenfall flaggar samtidigt för nya åtstramningar, ovanpå det åtgärdsprogram som lanserades tidigare i år och enligt vilket antalet anställda ska minska med 1 000 personer.

-Vi driver igenom det vi redan har aviserat och vi kommer att titta på vad vi har för ytterligare möjligheter. Det är helt nödvändigt, säger Hall.

På säljlistan utåt finns just nu bara det tyska brunkolet, som inför nedskrivningen på 15 miljarder kronor i andra kvartalet haft en prislapp på cirka 30 miljarder kronor i diskussioner med tänkbara köpare, enligt Matsson.

Väldigt pressad

Hall hoppas kunna avsluta affären, som kommer remitteras till regeringen innan den genomförs, kring årsskiftet.

De nyinvesteringar som nu görs, beräknade till cirka 50 miljarder kronor på två år, handlar främst om så kallade förnybara energikällor som vindkraft. Men det satsas även mycket på distributionsnät, fjärrvärme och kärnkraft.

-Vi investerar på de områden där vi tror vi har möjlighet att tjäna pengar mer stabilt i framtiden, säger Hall.

Beslutet om att avveckla Ringhals 1 och 2 redan 2018-2020 motiveras av höjd effektskatt på kärnkraft. Det ligger fast, även om delägaren Eon ännu inte satt ned foten, enligt Hall.

-Kärnkraften med den här effektskatten är väldigt pressad, säger han.

Reaktorerna i Forsmark och Ringhals 3 och 4 står näst i tur, om det blir ännu kärvare.

-De är också känsliga för den här effektskatten.