Priset på mjölk sjunker och produktionen är dyr i Sverige. Varje vecka tvingas fem mjölkbönder lägga ner verksamheten, eftersom de inte klarar av att konkurrera med utländska kollegor.
Lantbrukarnas riksförbund (LRF) vill att regeringen genomför akuta åtgärder för att rädda mjölkbönderna. För att sätta press på politikerna startades i onsdags en namninsamling. Hittills har 40 000 personer skrivit under på nätet.
- Vi har också en del som har skrivit på papperslistor som ännu inte har registrerats. Det betyder att ungefär 10 000 skriver på varje dygn, säger Helena Jonsson, LRF:s förbundsordförande.
Läs också: Mjölken väcker känslor
Målet är att få ihop en halv miljon underskrifter. De ska lämnas över till landsbygdsminister Sven-Erik Bucht (S) i samband med att budgeten presenteras 21 september.
- Den som skriver på listan visar att man verkligen vill ha svensk mjölkproduktion och svenska kor kvar. Att man vill kunna välja svenska mejeriprodukter i affären. Det här är en verkligt allvarlig kris, säger Helena Jonsson.
Bland annat vill LRF att mjölkproduktionen säkras på kort sikt genom företagsstöd och de utlovade statliga lånegarantierna. Ett annat krav är att återbetalningen av dieselskatten till lantbruksföretag höjs till tre kronor per liter, samt att bönderna kompenseras för Sveriges stränga miljö- och djurskyddsregler.
- För de enskilda företagen är det en fråga om att gå i konkurs eller inte. Det är en personlig tragedi för dem, men varje mjölkbonde skapar ungefär fem jobb och försvinner det en mjölkbonde från en bygd påverkar det väldigt mycket, säger Helena Jonsson.
Sven-Erik Bucht har förståelse för att så många engagerar sig i mjölkböndernas öde.
- Situationen är allvarlig. Krisen drabbar hela EU. Grunden ligger i den globala överproduktion som uppstod under 2013 när mjölkpriserna steg väldigt kraftigt, säger han.
Landsbygdsministern påpekar att det finns åtgärder planerade, till exempel 500 miljoner i statliga kreditgarantier.
- De ska kunna hjälpa upp de företag som befinner sig i väldigt svåra situationer. Man kan få upp till två miljoner och man kan rikta det till dem som behöver. Vi kommer också kompensera dieselskattehöjningen fullt ut till jordbrukarna, säger han.
Om det även kan bli aktuellt att höja återbetalningen av dieselskatten vill han inte kommentera.
- Vi för diskussioner om olika åtgärder i budgeten, men jag kan inte gå in på vad vi landar på.
I övrigt görs flera satsningar inom ramen för landsbygdsprogrammet, som sträcker sig till och med 2020:
– 330 miljoner kronor för att utveckla jordbruket.
– Tio miljoner kronor till rådgivning för utsatta företag.
– 200 miljoner kronor för att främja ekologisk odling.
– 150 miljoner kronor till djurhälsa- och klövvård.
– Ca 15 miljoner på exportsatsningar.
Åtgärderna gäller från årsskiftet. Kreditgarantierna går igång i september.
- Många av våra insatser har viktning åt vad svenska konsumenter efterfrågar, säger Sven-Erik Bucht.
Helena Jonsson ser i värsta fall ett förändrat landskap med igenväxta betesmarker i framtiden.
- Färre och färre gårdar brukas. Det påverkar bygden. Och i förlängningen skulle jag säga att det påverkar balansen mellan stad och land. Storstadsnormen blir mer och mer förhärskande.
Genomför akuta åtgärder för att säkra mjölkproduktionen på kort sikt, som företagsstöd och de utlovade statliga lånegarantierna.
Inför samma beskattningsregler för drivmedel som i de närmaste konkurrentländerna. Återbetalningen av dieselskatten till lantbruksföretag höjs till tre kronor per liter, så att den närmar sig nivån för övriga EU.
Garantera att EU:s ersättningar och stöd betalas ut i tid.
Inför en miljö- och djurvälfärdsersättning för att kompensera bönder för att alla svenska kor går på bete. Lagen förenklas och moderniseras, så att det räcker med 60 dagars bete i hela Sverige och kan göras ett undantag från beteskravet i besättningar med ladugårdar med hög djurvälfärd.