Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Rätt byggteknik räddar fler skolor från brand

Sverige är i särklass världsledande på bränder i skolor och förskolor. Värden för en halv miljard kronor går till spillo varje år. Med bättre brandskyddskrav kan fler skolor räddas från att bli lågornas rov, skriver byggnadsingenjör Anna Ranow, Cembrit.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Sommarlov. En härlig tid, men också farlig. Efter skolavslutningar, både sommar och vinter, brukar skolbränderna toppa statistiken. Kommer dina barns skola att brinna i morgon? Fågan är rimlig att ställa sig. Totalt brann 453 skolor och förskolor upp i landet 2011, varav i Västra Götalands län hela 81 stycken. Även om trenden har varit något nedåtgående de senaste åren, har antalet bränder ändå mer än fördubblats på tio års sikt. Faktum är att Sverige är i särklass världsledande på bränder i skolor och förskolor. Inget annat land kommer ens i närheten av vårt tvivelaktiga rekord.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

I krassa ekonomiska termer kostar bränderna Sveriges skattebetalare bränderna en halv miljard kronor om året – pengar som skulle kunna användas betydligt bättre. Sedan tillkommer de skador som inte kan värderas i pengar: Dagisbarn som får sin trygghet rubbad, elever som kommer efter i skolarbetet, barn och vuxna som får mardrömmar och ångestkänslor. Även för de skyldiga är konsekvenserna ofta tragiska: Inte sällan tvingas de att betala av lån så stora att de måste leva på existensminimum för resten av livet.

Kortsiktiga lösningar

Stora resurser läggs också ned för att stävja bränderna. Utredning på utredning har presenterats genom åren och alla landar i ungefär samma slutsatser: Att långsiktigt arbeta med de sociala orsakerna, och att samtidigt rent praktiskt göra det svårare att anlägga bränder. De kortsiktiga lösningarna brukar vara fokuserade på inomhusåtgärder och då speciellt på hur man säkert kan utrymma lokalen i fråga. När utomhusmiljön diskuteras brukar det handla om att ha papperskorgar och containrar på behörigt avstånd och att ha bra belysning eller möjligtvis larmsystem. Konstigt nog nämns oftast ingenting om robust byggande eller om valet av fasadmaterial.

Faktum är dock att de bränder som brukar skada mest är de som startar från utsidan av skolbyggnaderna och som sker efter skoltid, när ingen är på plats och kan anmäla. Förloppen är så snabba att brandkåren inte hinner fram. Ofta börjar de i fasaderna och sprider sig via takfoten upp på vinden och sedan är ödeläggelsen ett faktum. Nästan utan undantag handlar det då om skolor byggda med träpanelfasader och vindduk på isoleringsmaterial, och med en luftspalt som går rakt upp genom takfoten utan något brandskydd däremellan. Detta är ett mycket vanligt byggnadssätt både i skolor men framför allt i förskolor. Detta brandfarliga byggsätt brukar också beskrivas i utredningar som brandförlopp, men det kommer ändå aldrig med i slutsatserna och i problemformuleringen av hur bränderna ska förhindras.

Klarare regler för brandskydd

Boverket har tagit fram brandskyddskrav och ett klassificeringssystem för hur olika typer av byggnader ska brandskyddas. Här skall skolor och förskolor naturligtvis ha den högsta klassificerigen: klass BR1. För byggnader i klass BR1 gäller begränsningar i mängden brännbart material i ytterväggen. Men föreskrifterna från BBR ger ganska få konkreta exempel på hur man ska bygga. Det enda som egentligen sägs är att brandspridning ska utformas så att den begränsas med hänsyn tagen till byggnadens ändamål.

När det handlar om något så oerhört viktigt som våra utsatta skolor och förskolor, måste vi ha klarare regler för brandskydd. Ett självklart steg är att Boverket tydligt specificerar godkända fasadmaterial och isoleringsmaterial i sin brandskyddsklassificering. Och självklart bör dessa inte vara brännbara. Boverket måste också starkt avråda från att bygga direkta luftslussar mellan fasad och takfot.

Grunden till skolbränderna är sociala, det får vi inte glömma. Att komma till rätta med dessa problem är en lång process. Men mycket finns bevisligen att göra på det praktiska planet. Det är dags att lämna utredningsstadiet och börja använda den kunskap som faktiskt finns när det gäller byggteknik och material för brandsäkert byggande.

Anna Ranow

byggnadsingenjör och informationschef, Cembrit