Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Protein nästa hälsovåg

Proteinet ligger i startgroparna för huvudrollen i nästa hälsovåg.

Svenska produkter har börjat saluföras med att de innehåller protein.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

- Det har varit så mycket fokus på fett och kolhydrater. Vi har undrat: när kommer proteinerna? säger Åsa Brugård Konde, nutritionist på Livsmedelsverket.

Olika kändisdieter, typ Atkins, har de senaste åren gett proteinerna ett uppsving även om fokus mer legat på att undvika kolhydrater.

Andra trender brukar livsmedelsindustrin vara snabb att fånga upp. Säg den brödförpackning som inte använder sig av ordet fibrer. Eller ta en snabb titt i mejerihyllan på alla kartonger med "låg fetthalt" tryckt på sig.

Ordet "protein" är än så länge inte lika vanligt på förpackningar men GP Konsuments undersökning visar att det börjar förekomma.

* Wasas knäckebröd Sport +, företagets "mest extrema knäckebröd" påpekar att det innehåller "protein från vetegroddar och fullkornsråg".

* Pyramidbageriets skriver på sitt Kamutknäckebröd att det är " cirka 30 procent rikare på proteiner".

* Risentas müsli i lösvikt erbjuder bland annat dinkelfrön och dinkelpuffar som sägs vara "krispiga med ett rikt innehåll av proteiner och mineraler".

* Provivas återhämtningsdryck Active är en mer traditionell protein-produkt, tänkt att intas efter ett träningspass och med extra proteiner tillsatta.

* Arla lanserar i vecka 6 en ny drickyoghurt kallad Protin som innehåller extra mjölkprotein.

* Och när 113 mejerier från de nordiska länderna i november ordnade en tävling för de bästa mejeriprodukterna vann isländska Skyr en av guldmedaljerna för sina smaksatta, extra proteinrika drycker.

- Återhämtningsdrycker som Gainomax är baserade på mjölk med extra protein i. Det finns ju också speciella näringsdrycker med hög proteinhalt till exempel för olika patientgrupper med dålig aptit. Men när det gäller pasta och bröd så är det proteinhalten i själva råvaran som är viktig för tekniska egenskaper, konstaterar Irene Mattisson, tillförordnad avdelningschef på nutritionsavdelningen på Livsmedelsverket.

Proteiner i mat är inget hett forskningsområde i Sverige.

- När vi pratar om kolhydrater och fett pratar vi väldigt mycket kvalitet. När det gäller proteiner spelar kvaliteten i praktiken oftast inte så stor roll. Vi vet att det finns olika kvalitet på de olika aminosyrorna och vi vet att det animaliska proteinet är av bättre kvalitet. Men eftersom de allra flesta får i sig mycket mer proteiner än de behöver är det sällan ett problem, säger Livsmedelsverkets Åsa Brugård Konde.

Men visst är det skillnad på proteiner och proteiner. Proteiner består av aminosyror och det animaliska proteinet i till exempel ägg och mjölk anses innehålla det mest fullvärdiga proteinet, det vill säga ha bäst sammansättning av aminosyror (se artikel intill).

- Ja, aminosyrorna avgör proteinets kvalité. Om man bara äter lite protein är kvalitén viktig. Man säger att en aminosyra är begränsande. Det vill säga: finns det inte tillräckligt av alla aminosyror som behövs kan man inte utnyttja de andra, säger Irene Mattisson.

Hon påpekar att olika livsmedel kompletterar varandra.

- Om man inte äter animalisk mat är det viktigt att veta att till exempel spannmål och baljväxter passar bra ihop eftersom de kompletterar varandras aminosyramönster.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.