- Jag har nu talat med mina kollegor i telefon och vi är överens om att vi inte ska röra frukten i förskolan. Vi får fatta ett officiellt beslut om detta när vi träffas igen efter semestern, säger Yvonne Stolpe (S) som är ordförande i stadsdelsnämnden Askim-Frölunda-Högsbo.
Nämnden har på grund av stora sparkrav nyligen beslutat att minska budgeten för råvaruinköp i förskolan, vilket GP berättade om under onsdagen. Ett av förslagen om hur beslutet ska genomföras var att stoppa inköpen av frukt, vilket också gått ut som information till personalen på flera förskolor som GP talat med. Detta har retat upp föräldrar och pedagoger.
Frukten ska fredas
Nu finns alltså en muntlig överenskommelse om att frukten ska fredas. Enligt Yvonne Stolpe kändes inte förslaget helt färdigprocessat från början, men nämnden var skyldig att snabbt komma med åtgärdsförslag efter att budgetunderskottet upptäckts.
- Den största boven är att vi måste ha så bråttom. För att följa regelverket var vi tvungna att presentera åtgärdsförslag inom 20 dagar – i detta fall bara tio eftersom underskottet upptäcktes kort före semestern. Det gjorde att vi inte hann sätta oss in i frågan ordentligt och förslagen är helt enkelt inte tillräckligt förankrade i verksamheterna, säger hon.
Men minskad matbudget blir det
Förslagen, alltså detaljerna om vilka råvaror man ska spara in på, ska diskuteras vidare av nämnden i augusti. Men det övergripande beslutet om minskad matbudget i förskolan är fattat och finns att läsa i protokollet från det senaste mötet.
Där står också att KULF-aktiviteter (kultur i förskolan) ska tas bort. Det innebär enligt Yvonne Stolpe att inga nya aktiviteter kommer att köpas in under hösten, men att många aktiviteter redan är beställda och kommer att genomföras som planerat.
- Vi måste se hur allt faller ut och skulle vi märka att åtgärderna blir orimliga får vi ju backa från besluten och i stället göra besparingar någon annanstans, säger hon.
- Min förhoppning är att sommarmånaderna går bra så att ekonomin ser bättre nu innan hösten startar. Då kanske vi kan slippa att genomföra de här åtgärderna över huvud taget.
Johansson: Inte anmärkningsvärt
Anna Johansson (S) är biträdande kommunalråd med ansvar för skola och förskola. Hon tycker inte att sparförslaget är särskilt anmärkningsvärt.
- Har man en situation där man fått oplanerade kostnadsökningar inom ett område, då gäller det att försöka se över vilka kostnader man kan dra ner på som ger så små negativa konsekvenser för verksamheten som möjligt, säger hon.
Hon menar att förskoleverksamheten måste få se lite olika ut i de olika stadsdelarna.
- Vi kommer aldrig att komma dithän att alla invånare i Göteborg får exakt samma förskola eller omsorg eller något annat, säger hon. Jag tror inte heller att det hade varit önskvärt. Vi ska erbjuda en likvärdig skola till alla invånare, det betyder inte att den behöver se exakt likadan ut överallt.
Odenjung: Märklig prioritering
Helene Odenjung (FP), kommunalråd, är däremot kritisk.
- Jag tycker det är en märklig prioritering att föreslå sex timmars arbetsdag i äldreomsorgen, som socialdemokraterna gör, och samtidigt spara med osthyvel inom skola och förskola, säger hon.
- Det är en bra ambition att satsa på ekologiskt kött, men om alternativet är att barnen inte får kött eller frukt överhuvudtaget, då är frågan om det är rätt prioriterat.
Eva-Lis Sirén, ordförande för Lärarförbundet, är förbluffad över hur långt besparingarna inom förskolan gått.
- Det här är resultatet av en hårdbantad verksamhet där det inte går att skära mer, säger hon. Har man inte råd med äpplen och bananer till barnen, då har politikerna sparat in absurdum.
Eva-Lis Sirén vill se lite politiskt mod när det gäller att satsa på förskolan och lärarna.
- Politikerna måste våga prioritera de här verksamheterna. Det handlar om att omfördela resurser i samhället. Vi står inför en jätteutmaning de närmaste åren där det kommer att saknas lärare på flera nivåer i skolan. För att kunna rekrytera fler lärare, vilket behövs, krävs att lärarlönerna höjs. Här är det upp till bevis från politikerna. Det handlar inte om att välja det ena eller det andra. Man kan ju fråga sig – har man inte råd med frukt till barnen, hur ska man då ha råd med höjda lärarlöner?
