Den 8 februari kom utslaget i målet mellan diskrimineringsombudsmannen och arbetsförmedlingen som dragit in arbetslöshetsersättningen från en man med motiveringen att han missat en praktikplats när han vägrade skaka hand med den kvinnliga chefen. Arbetsförmedlingen dömdes att betala ut skadestånd till mannen.
Den här domen gynnar inte den stora majoriteten av muslimerna i Sverige. Tvärtom är vi rädda för att de kommer att få det ännu besvärligare på arbetsmarknaden eftersom domen kommer att leda till att arbetsgivarna kommer att uppfatta muslimerna som krångliga. Domen visar tydligt en osäkerhet som bottnar i okunskap om muslimer. Denna osäkerhet möter vi överallt i Europa.
Ett exempel går att finna i Frankrike där en kommission nyligen lagt fram ett förlag till nationalförsamlingen om ett förbud mot att bära heltäckande burka eller niqab på tåg, bussar och tunnelbana samt inom offentliga institutioner som skolor, sjukhus och statliga myndigheter. President Sarkozy har uttalat sig för en resolution som enbart skulle innebära en markering mot heltäckande slöjor utan rättsliga påföljder.
Starka konservativa krafter vill emellertid gå längre och premiärminister François Fillon har redan bett lagrådet utarbeta ett lagförslag. Att arbetsgivare och skolor inte ska dömas för diskriminering om de inte tar emot kvinnor i burka tycker vi är självklart. Men att samhället skulle gå så långt som att förbjuda människor att gå klädda som de vill på allmänna platser är inte förenligt med ett tolerant samhälle.
Sansade röster borta ur debatten
Danmark är ett annat exempel där sansade röster har försvunnit ur debatten och Dansk Folkeparti och muslimska extremisterna sätter dagordningen.
Vi har inte längre någon opposition, sa den danske författaren Carsten Jensen när han tog emot Olof Palme-priset den 29/1 2010, eftersom alla partier, med få undantag talar samma språk, delar samma trånga syn på världen och feberaktigt kopierar varandras idéer. Danmark har blivit ett experiment i en demokrati utan politisk ledning, en renodlad populistisk demokrati. Det har gått så långt att folketingsledamöter från Dansk Folkeparti bidrar till att sprida rykten om att muslimska flickor och unga kvinnor våldtas av sina fäder, bröder, systrar och kusiner.
Danmark är ett skrämmande exempel på hur goda krafter som står för jämlikhet och rättssäkerhet har abdikerat och spelar på de främlingsfientliga krafternas planhalva.
I många europeiska länder ser vi exempel på de politiska ledarnas oförmåga att hantera islams ställning i Europa. I stället för att leda blir de dirigerade av populister som bättre lyckas fånga upp människors oro över kulturkrockar.
Det är hög tid för toleranta och demokratiska krafter i Europa att gemensamt ta itu med frågan. Fredrik Reinfeldt borde under det svenska ordförandeskapet ha lyft frågan om hur det öppna samhället i dag ska hantera politisk extremism.
Det är viktigt att de etablerade svenska partierna tydligt tar avstånd från Sverigedemokraternas attacker på muslimer. Samtidigt är det viktigt att skilja på vanliga praktiserande muslimer och islamister med ett politiskt mål om ett samhälle som grundar sigpå muslimska texter.
Lika självklart som det är för oss att försvara vars och ens rätt att tro på vad man vill är det också att bekämpa politiska krafter som verkar för kvinnoförtryck och segregering. Därför ser vi med oro på hur naivt de etablerade partierna välkomnar islamistiska företrädare.
Förespråkar sharialagar i Sverige
Okunskapen om dessa grupperingar har nått sin kulmen när moderaterna till och med placerat ordföranden för islamiska förbundet Abdirisak Waberi på sin riksdagslista.
Abdirisak Waberi har förespråkat att muslimer i Sverige ska dömas enligt sharialagar.
Vidare säger Waberi, i en intervju med medlemstidningen för Riksförbundet för sexuell upplysning år 2006, att en man skall kunna ha fyra fruar, att kvinnor skall vara underordnade män och att en man bör ha rätt att slå en kvinna som varit otrogen.
Moderaterna får säkert en och annan röst från islamistiska kretsar genom att placera Abdirisak Waberi på sin riksdagslista. Vad värre är att för vilsna muslimer i Sverige som söker en religiös auktoritet kan Waberi framstå som företrädare för en officiell statligt sanktionerad form av islam.
Moderaternas syfte med att lyfta fram Abdirisak Waberi var förmodligen att framstå som trovärdiga förespråkare för tolerans och integration. Men efter att ha granskat vad denne man står för finner vi det än mer angeläget att Moderaterna kraftfullt tar avstånd från intolerans, segregering och alla grupper som skapar ogrundad misstro mellan människor, oavsett om det är islamister eller nazister.
Carina Ohlsson
riksdagsledamot (S), vice ordförande för S-kvinnor
Carina Hägg
riksdagsledamot (S), internationell ansvarig S-kvinnor
