Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Pensionsutredningen i korthet

Tre frågor om pensionsåldersutredningen som presenterades på tisdagen.

Vilka blev de viktigaste nyheterna när pensionsåldersutredningen kom i dag?

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

- För det första att det införs ett nytt begrepp – riktålder för pension. Det påminner om Pensionsmyndighetens siffror i orange kuverten om högre åldersgränser om vi ska få en godtagbar pension.

För det andra att alla ska få rätt att kunna jobba kvar till 69, som GP tidigare berättat om. Den nedre 61-årsgränsen höjs 2015 till 62 år och till 63 år 2019.

För det tredje att garantipension och bostadstillägg inte ska påverkas av arbetsinkomster efter 65 års ålder. I dag är avräkningen i princip 100 procent så det är en viktig förbättring.

Utredningen är på 506 sidor och innehåller ett stort antal förslag om ökade resurser till Arbetsmiljöverket för att man ska jobba med insatser så att folk orkar jobba kvar längre, att Arbetsförmedlingen ska inrätta särskilda äldremottagningar, höjda åldersgränser för studiemedel, med mera.

När ska allt nytt börja gälla?

- Genomförandet sker successivt med olika årtal för olika förändringar:

2015 höjs 61-årsgränsen till 62 år.

2016 höjs 67-årsgränsen till 69 år och las-reglerna följer med. Man har alltså rätt att fortsätta jobba.

2017 höjs 55-årsgränsen för tjänstepensioner till 62 år. Ska bara gälla för nya avtal. Trepartssamtal med fack och arbetsgivare krävs.

2019 börjar "riktåldern" tillämpas. Garantipension och andra förmåner som bostadstillägg anpassas till riktåldern. Det innebär att den blir 66 år 2019 och sedan ökar successivt till 67 år 2022 och till 68 år 2034.

Vad är kontroversiellt?

- Allt skulle jag vilja säga. Långt ifrån alla har insett den demografiska utvecklingens konsekvenser. Även vid presskonferensen i Stockholm (som webbsändes och ska kunna gå att se på regeringens hemsida i efterhand) märktes starka känslor bland journalisterna. Höjd åldersgräns för garantipension är också känsligt, eftersom det är den lägsta statliga pensionen som många kvinnor som inte jobbat heltid blir beroende av. Utredaren sa i går att det finns tankar om att undanta personer med ett långt arbetsliv bakom sig, men det måste i så fall utredas vidare.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.