Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Demonstranter i Paris protesterar mot pensionsreformen som antagits av senaten.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Pensionsreform nära att bli lag

Samtidigt som var fjärde bensinmack var torrlagd i Frankrike laddade president Nicolas Sarkozy och fackföreningsrörelserna upp för en sista kraftmätning. På onsdag ska den kontroversiella pensionsreformen slutgiltigt klubbas igenom.

Sarkozy fick på söndagskvällen rekordlåga siffror i de franska mediernas förtroendemätningar.
Det grumlar presidentens förhoppningar om att komma opåverkad ur striden med facken. Nästa val är 2012 och socialisterna i Frankrike har lovat att återställa pensionsåldern till 60 år om deras kandidat vinner valet.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Lagförslaget, som innebär att pensionsåldern successivt höjs från 60 till 62 års ålder till 2018, har godkänts både i senaten och underhuset.

På måndagen ska de två texterna sammanfogas för att slutligen klubbas igenom på onsdag. Dessförinnan har studentkåren Unef uppmanat sina studenter att demonstrera på tisdag och de sex största fackförbunden har utlyst två ytterligare strejkdagar; 28 oktober och 6 november.

Tidigare har uppemot en miljon fransmän deltagit i strejkdagarna.
För tillfället pågår protestaktioner i transport- och energisektorn, bland annat ligger 70 fartyg för ankar i havet utanför Marseilles och i Parisområdet är 35 procent av bränsledepåerna torrlagda.

Spänningarna mellan myndigheter och strejkande trissades upp under dagen inför omröstningen. Förslaget godkändes med röstsiffrorna 177 för och 153 mot. Regeringen lyckades driva igenom en snabb omröstning genom en speciell parlamentarisk klausul.

Reformen innebär bland annat att pensionsåldern höjs från 60 till 62 års ålder, något som de senaste veckorna resulterat i masstrejker runt om i landet.

Våldsamheter

Ingripande vid oljeraffinaderiet Grandpuits, då polis skingrade strejkvakter för att bana väg för arbetare som kommenderats tillbaka i tjänst genom ett statligt dekret, upprörde fackföreningarna.

Bernard Thibault, ledaren för det mäktiga fackförbundet Allmänna arbetarkonfederationen CGT, ansåg att regeringen inskränkte strejkrätten som garanteras i Frankrikes konstitution. "CGT fördömer det här olagliga och politiskt galna ingripandet", sade han efter tillslaget mot Grandpuits, där minst två personer skadats.

Grandpuits utgör den största bränslekällan för huvudstaden samt de två storflygplatserna Orly och Charles de Gaulle.

Hot mot säkerheten

Fransk polis använde också tårgas för att driva bort cirka 200 demonstranter som på fredagen försökte blockera en bränsledepå nära Toulouse, rapporterar AFP.

Myndigheterna har bedömt blockaderna mot landets bränsledepåer som ett hot mot den allmänna säkerheten och därigenom kunnat utfärda ett statligt dekret som häver strejkrätten.

Arbetare vid samtliga av Frankrikes tolv raffinaderier låg i strejk och en femtedel av landets bensinmackar hade torrlagda tankar.

Fler strejker

De sex största fackförbunden har utlyst två ytterligare strejkdagar; 28 oktober och 6 november. Vidare uppmanade studentkåren Unef sina studenter att demonstrera på tisdag.

Lagförslaget ska nu jämkas av en kommission med representanter från parlamentets båda kamrar innan det kan bli lag.

Även Frankrikes konstitutionella råd måste godkänna förslaget.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.