Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

1/5

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Partier vill agera mot nazister

Många har upprörts eller känt sig hotade av att se nazister marschera på gatorna. När partierna nu möts för överläggningar finns förslag på hur reglerna ska kunna skärpas för att motverka antidemokratiska krafter.

Justitieminister Morgan Johansson (S) och kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke (MP) har bjudit in alla partier utom Sverigedemokraterna till samtalen. Bakgrunden är den upprördhet som nazistiska Nordiska motståndsrörelsens (NMR) demonstrationer väckt, nu senast under Bokmässan i Göteborg, men även under Almedalsveckan i somras.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Morgan Johansson har varit tydlig med att det inte är aktuellt att ändra i någon av grundlagarna. Då skulle det dröja till 2023 innan ändringarna kan träda i kraft.

LÄS MER: Anmälningar mot polisen efter NMR-demonstration

LÄS MER: Häktad efter NMR-demonstration – helt utan politisk koppling
 

Nazistiska symboler

I stället handlar det om att se vad som kan göras inom ramen för nuvarande grundlagar. Flera partier pekar på lagen om hets mot folkgrupp, till exempel är Centerledaren Annie Lööf öppen för att ändra lagen om det behövs för att polisen lättare ska kunna ingripa mot nazistiska symboler.

– Jag tror att det var en väckarklocka för många av oss när vi såg nazisterna till stor del ta över samtalet i Almedalen i somras och jag tror många av oss mår illa när vi ser att nazister kan marschera på gatorna, säger Moderaternas rättspolitiske talesperson Tomas Tobé.

Han vill först kartlägga varför lagen om hets mot folkgrupp inte används oftare och se vad som kan göras åt tillämpningen, innan ny lagstiftning diskuteras. En ingång som också delas av Liberalerna.

Hovrättspresident Fredrik Wersäll är tveksam till om lagen behöver ändras. Lagen är öppet skriven för att kunna användas när samhället förändras. Dock har inte Högsta domstolen prövat frågan sedan 1996, påpekar han.

– Jag är inte alldeles övertygad om att man tömt ut alla möjligheter, sade Wersäll nyligen i SVT:s Agenda.

– Man måste pröva företeelser i belysning av samhällsutvecklingen. Det vore lämpligt att få lite nyare praxis.

LÄS MER: Nazisternas nästa steg följs av Säpo

LÄS MER: Erik Nord: Utred rätten att demonstrera
 

Markera gränsen

Centerpartiets rättspolitiske talesperson Johan Hedin är tveksam till om ny praxis räcker.

– Jag tror att det finns justeringar att göra, så att lagen blir tydligare och det blir lättare för polisen och domstolarna att veta var gränserna går, säger han.

Hedin vill även titta på lagen om ohörsamhet mot ordningsmakten, ordningslagen och den ålderdomligt klingande lagen om olovlig kårverksamhet, som C tror kan anpassas till en modern kontext.

– De rörelser som vi vill komma åt är ju just sådana som har militaristiska inslag, säger Hedin.

Kristdemokraterna går längre än de andra partierna och vill kriminalisera samröre med terror- och kriminella organisationer.

– Tittar man på NMR tycker vi definitivt att en av deras avsikter är att injaga allvarlig fruktan och ha samhällsomstörtande verksamhet som är en del av definitionen för terrorverksamhet, säger Andreas Carlson (KD).

LÄS MER: Här visar polisen NMR vilka som bestämmer
 

Form av terror

Moderaterna vill inte förbjuda organisationer eller åsikter, men Tomas Tobé kommer föreslå att terrorlagstiftningen ska ses över så att brott begångna av nazister eller andra våldsbejakande grupper ska kunna behandlas som terroristbrott.

– Vi ska se till att ha en lagstiftning som fångar in när enskilda hetsar eller använder våld. Det är själva handlingen vi ska titta på om den ryms, säger Tobé.

Frågan var även uppe i samband med SVT:s partiledardebatt i söndags.

– Jag tycker att vi ska fundera allvarligt på om det är terrorbrott som de begår. Målet är att med våld och hot störta det demokratiska styret i Sverige. Det är faktiskt det de vill göra, och det är en form av terror, sade Vänsterledaren Jonas Sjöstedt då.

Sjöstedt betonade att han inte vill ändra grundlagarna som värnar yttrandefrihet och demonstrationsfrihet.