Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Oskar, 26, köper aldrig mat

Varje år slängs över 70 kilo mat per person i Sverige i onödan. En del av det som slängs i butiksledet tar göteborgaren Oskar Kristensson, 26, hand om. - Jag har inte köpt mat på ett och ett halvt år, säger han.

- Nu så, nu går vi ner, säger Oskar och tar rygg på en svart kombi.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

I tio minuter har vi väntat på att garageporten till vad som liknar ett underjordiskt parkeringshus, som inrymmer soprum och lite allt möjligt, ska öppna. Oskar öppnar en olåst dörr och parkerar sin cykel intill soptunnorna som står på rad. Här fixar han veckans mat.

- Jag har dumpstrat i två och ett halvt år och har levt på det helt i ett och ett halvt. Jag köper lite kryddor, matolja och lök, jag vet inte varför man aldrig hittar lök, men det är i stort sett det enda, säger han.

Oskar plockar upp ett par gummihandskar ur fickan och drar på sig en pannlampa. I den första tunnan ligger tomater, sallad och äpplen som inte ser så bra ut.

- Den här brukar vara full med mjölk- och mejeriprodukter annars. Men i den här finns bananer, säger Oskar och fiskar upp en klase prickfria frukter ur tunnan intill.

Han berättar att han försörjer sig själv och en eller två till av dem han bor tillsammans med genom att dumpstra två-tre gånger i veckan. Han hittar allt.

- Pasta, ris, kött, grönsaker. Man hittar olika varje vecka så man får förvara lite hemma. Allt du hittar i affären hittar du här. Jag har två hyllor bara med ost, säger han och letar vidare.

Oskar ropar till:

- Oh, här ligger massor av mjök. Den här har inte gått ut än.

Fyra paket ekologisk lättmjölk slinker ner brevid bananerna i plastbacken.

Desto fler paket blir kvar i soptunnan. Oskar fyller resten av backen med grädde och småyoghurtar innan han lastar den på pakethållaren. En hel tunna med bröd och bakelser struntar han i.

- Det hittar man alltid vid alla butiker. Ofta kan det vara nästan en container per dag, säger han och rullar ut cykeln.

- Det var en liten fångst, men alltid något. På helgen tar jag med mig tre fulla backar och då tar jag inte allt, utan bara det jag får med mig.

För två år sedan inledde Naturvårdsverket, Jordbruksverket och Livsmedelsverket ett samarbete på uppdrag av regeringen. Syftet är att minska det omfattande matsvinnet i Sverige. . Enligt en kartläggning som presenterades 2012 slängdes totalt 47 kilo mat per person och år inom hushåll, restaurang, storkök och handel. Utöver det tillkommer svinn i industri och primärproduktion.

- Och det stora svinnet sker i hushållen. Vi kastar 28 kilo per person, det motsvarar utsläppen för 200 000 bilar i klimatpåverkan. Då räknar vi inte med ytterligare 26 kilo som hälls ut i avloppet. Dels är det pengar i sjön, dels en stor och väldigt onödig miljöpåverkan, säger Ingela Dahlin på Livsmedelsverket.

De har beräknat att en tvåbarnsfamilj kan spara 6 000 kronor om året på ett minskat matsvinn. En dryg tredjedel kastar vi helt i onödan.

- Det onödiga svinnet är enormt stort vilket är väldigt synd, för det är egentligen ganska enkelt att åtgärda och man kan ha roligare för pengarna. Det handlar om att skapa medvetenhet och det jobbar vi mycket med, säger hon.

Det handlar om saker som att sänka temperaturen i kylen någon grad, kolla vad man har innan man handlar, att lukta och smaka på saker och förstå vad olika märkningar innebär.

- Man tror att en vara som nått bäst-före-datum måste kastas, men den håller sig ofta väldigt mycket längre. Bäst-före är en kvalitetsmärkning, maten blir inte farlig efter det till skillnad från sista förbrukningsdag där man ska vara lite mer försiktig. Det är en säkerhetsmärkning. Många har svårt att skilja på de två.

 Livsmedelsverket driver sedan november i fjol kampanjen stoppamatsvinnet.nu som riktar sig just till hushåll och privatpersoner. Några andra som jobbar med upplysning i ämnet är personerna bakom Food Rescue Party – ett koncept där räddad mat blir festmåltid. Bakom maträddarpartyt som GP besöker står studentföreningen Handels students for sustainability med volontärer från Chalmers dito.

- Jag kan tycka det är väldigt enkelt att se till att äta upp sina matrester och inte handla för mycket mat. En fjärdedel av det vi kånkar hem från affären slänger vi, det är helt vansinnigt, säger Aurelia Ingelvide innan hon kör in en plåt med rotfrukter i ugnen.

Hon går på Handels och är en av arrangörerna bakom eventet. Folk droppar in hela tiden och hjälps åt med att laga alla möjliga rätter i studiefrämjandets lokaler vid Olskroken. Det doftar fantastiskt av honungsrostad granola och det kokas ägg, vispas grädde och mixas smoothies.

- Här blir det soppa, här steker vi svamp, där stekt blomkålspålägg. Här har vi fruktsallad, grönsaker, tzatziki och sen blir det ugnsrostade grönsaker, säger Aurelia.

Maten får de från företaget Allwin, som samlar in mat från butiker som man sedan skänker till kyrkor och andra välgörenhetsaktörer.

Vid ett bord i lokalen sitter Martin Hollmer och hackar brysselkål. Han menar att det inte bara är i konsumentledet som problemen ligger.

- Det är också ett systemfel där det sedan decennier varit praxis att butiker ska sälja enorma partier perfekta grönsaker och frukt som ska se ut på ett visst sätt. Potatisar som är för små eller för stora lämnas kvar på åkern. Bra mat som bonden lagt ned tid och möda på att odla lämnas att ruttna, säger han.

Jordbruksverket konstaterade exempelvis i en rapport förra året att 65 procent av all isbergssallad som odlas blir kvar på fälten, av olika orsaker, och skriver att "odlarna upplever att kraven på att leverera felfria produkter har ökat. De kasserar därför fler sallatshuvud redan under skörd."

Ingela Dahlin på Livsmedelsverket säger samtidigt att förbättringar sker och att det pågår en hel del arbete med de här frågorna, inte minst i butiksled. Ica driver projektet Klimaträtt, Axfood som äger Willys och Hemköp ska öppna en "social supermarket" och Coop börjar i nästa vecka sälja "knasiga" grönsaker.

En aktör som nu tar initiativ är Coop. Snart börjar försäljningen av knasiga grönsaker.

- Från början låg fokus på svenskt jordbruk, nu kommer satsningen även inkludera utländska volymer, säger Louise König, hållbarhetschef på Coop.

Grönsakerna kommer att säljas i vissa butiker till något lägre pris, på sikt hoppas König att verksamheten utökas.

- Vi är många på planeten och 2050 kommer vi vara nio miljarder människor. Idag går många hungriga och det är helt galet att vi odlar mat som sedan slängs. Det är det stora perspektivet. Sen är det ett enormt resursslöseri helt i onödan, säger hon.

Enligt Naturvårdsverket står den svenska livsmedelsproduktionen för uppemot en fjärdedel av vår totala klimatpåverkan. Det är också en av aspekterna som Oskar Kristensson tänker på när han dumpstrar.

- Men drivkraften att fortsätta är ändå att det är billigt. Det är skitbra att det är hållbart, men det vore ju mer hållbart om det inte fanns, säger han på väg hem med dagens skörd.

Han berättar liksom många andra om att det blivit svårare att dumpstra då butikerna allt oftare låser in sina sopor. Men de gånger Oskar stött på personal har det aldrig varit något problem.

- De kan bli lite överraskade innan de inser vad en okänd person gör i soprummet, men så länge man är trevlig så är det alltid lugnt, säger han.

Louise König uppger att Coop inte har någon övergripande policy för hur man ska hantera dumpstring utan att det är upp till butikerna.

- Att människor hoppar ned i containrar är ett säkerhetsproblem. Det finns också en dimension där det kan bli utmanande att äta mat som inte är fullt tjänlig. Det finns problem med det och det finns lagstiftning, säger hon.

Från polisens sida verkar man ta fenomenet med ro.

- Saker man har slängt som kommer till nytta kan ju faktiskt tyckas vara positivt. Det handlar väl lite om vad affärsinnehavaren har för inställning också, men jag har aldrig varit med om att någon har anmält sådant, säger Peter Adlersson, presstalesman.

- Skulle man bryta upp ett lås eller liknande är det en annan sak, men att lyfta på ett lock och ta sopor som någon kastat känns inte som något polisen lägger krut på. Och ska man åka dit för stöld eller snatteri måste det finnas ett värde i det man tar.

Oskar Kristensson har varken haft problem med rättvisan eller otjänlig mat.

- Jag har aldrig blivit sjuk av mat jag dumpstrat och ingen jag känner heller. Tvärtom tror jag att man blir mer vaksam eftersom man luktar och smakar på allting. Och ofta slänger de ju mat rakt in i en stor kyl (kylda soprum).

Oskar tänker fortsätta att leta efter slängd mat.

- Naturvårdsverket har visat att 90 procent av det butikerna slänger är helt okej mat. Det är ganska absurt när man är inne och ser vad sakerna kostar, ofta hittar jag grejer för 2000 spänn. Jag har hela frysen full med gravad lax, oxfilé, makrill och kalvrygg.

 

FAKTA: Fem tips för minskat matsvinn

1. Sätt in kylvaror i kylen så fort som möjligt. Kött, fisk och mjölk där kylen är kallast.

2. Följ tumregeln: Luktar det ok? Smakar det ok? Då går det att äta. (Är du gravid, äldre eller har nedsatt immunförsvar gäller särskilda kostråd).

3. Håll koll på vad som finns i kylskåpet. Det är lätt att glömma bort sådant som står längst in.

4. Ju kallare temperatur desto längre håller maten. I kylen är 4-5 plusgrader lagom. I frysen ca -18.5. När du köper storförpackningar – dela upp och frys in.

Källa: stoppamatsvinnet.nu

 

FAKTA: Onödigt matsvinn

Förutom att vi häller 26 kilo mat och dryck i avloppet varje år, så slängs totalt 47 kilo mat per person i onödan inom de olika leden enligt fördelningen nedan.Industriledet är inte medräknat på grund av svårigheter med gränsdragningen för onödigt respektive oundvikligt avfall. Inte heller jordbruks- och fiskeledet finns med i beräkningarna. Siffrorna avser onödigt matsvinn och inom parentes anges hur stor andel det utgör av det totala avfallet.

Hushåll 28 kg (35 procent)

Restaurang 9 kg (62 procent)

Handeln 7 kg (90 procent)

Storkök 3 kg (52 procent)

Källa: Naturvårdsverket

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.