Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Om Gaddafi faller, vad händer sen?

Om Gaddafi faller – vad kommer sen? Sonen Saif varnade i libysk tv att inbördeskrig kan bryta ut. Det hänger på stam­ledarna om landet ska hålla ihop.

Inflytelserika klanledare i Libyen har de senaste dagarna tagit avstånd från Gaddafi och gjort gemensam sak med oppositionen. Shejk Faraj al-Zuway, ledare för Zuwayya-klanen i östra delen av landet, har hotat att stoppa oljeexporten om inte regimen slutar använda våld mot demonstranterna.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Akram al-Warfalli, ledande i Warfala-klanen (en av landets största) söder om Tripoli, sa till al Jazira att Gaddafi inte längre var "hans bror" och att han borde lämna landet.

I Libyen har klanens starka ställning levt kvar, mycket tack vare Gaddafi själv.

Muammar Gaddafi har ända sedan han tog makten 1969 byggt sitt styre på en allians med landets olika stammar eller klaner. Han har använt schismer mellan dem för att söndra och härska, och det har gjort att folks identitet och lojalitet i första hand ligger hos stammen, inte hos nationen eller landet.

Den taktiken har nu slagit tillbaka mot honom själv.

- Stamtillhörigheten tycks ha blivit en av Gaddafis svaga punkter, säger Abdulhadi Khalaf, forskare vid centrum för Mellanösternstudier vid Lunds universitet. Motståndet använder sig av stamsamhällets mobiliseringsmöjligheter – hela stammar ställer sig som en man mot Gaddafi, inte som enskilda personer. Det ger tyngd åt motståndet.

Muammar Gaddafis son Saif gick i söndags kväll ut i tv och sade: "Libyen är annorlunda, om det blir för stora störningar kommer landet att delas i flera stater" med hänvisning till grannländerna Egypten och Tunisien.

Om det skulle gå så långt att landet delas, finns enligt forskaren Abdulhadi Khalaf ett antal spelare som skulle kunna ta plats på scenen.

Före 1969 var namnet på landet det förenade kungadömet Libyen och bestod av tre autonoma provinser; Fezzan, Tripolitania och Cyrenaica. Dessa finns fortfarande kvar i folkets minne, och en risk eller möjlighet är att landet delas enligt dessa gamla gränser.

Monarkins gamla eliter skulle kunna komma tillbaka. Inte i form av en monarki, men som en politisk elit som skulle kunna organisera och ha maktanspråk.

En annan grupp är gamla krigsfångar som var med i Gaddafis misslyckade krig i Tchad på 1980-talet. De togs omhand först av fransmännen, sedan amerikanerna, och är en fortsatt välorganiserad grupp med ett ledarskap som skulle kunna presentera sig som ett alternativ för att leda landet.

- De ses av många som ett amerikanskt verktyg, lite som exil-irakierna gjorde tidigare, förklarar Abdulhadi Khalaf. Det beror på klanerna om de kan bli en maktfaktor.

Italiens utrikesminister Franco Frattini varnade i går för att Libyen kan komma att splittras i två delar och sade sig vara orolig för att en islamistisk stat kan komma att bildas runt Benghazi.

– Kan ni föreställa er ett islamistiskt arabiskt emirat vid Europas gränser? Det skulle vara ett verkligt allvarligt hot, sade Frattini.

En regelrätt delning av landet tror Abdulhadi Khalaf ligger ganska långt borta. Dessutom tror han inte att islamistiska grupper omedelbart skulle kunna komma till makten. Förutom att Gaddafi krossade islamisterna helt och effektivt på 80-talet är sufismen – en variant av islam – mer utbredd i landet vilket gjort det svårt för till exempel Muslimska brödraskapet att få fäste.

Ett delat Libyen är dock en reell risk, enligt Abdulhadi Khalaf:

- Om stammarna inte kommer överens, om det blir ett politiskt vakuum efter Gaddafi som ingen lyckas fylla eller om den struktur som förbinder landet bryter samman – då finns det en risk att landet inte håller ihop.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.