Sveriges utrikesminister Ann Linde var på måndagen djupt oroad. FN:s särskilda representant i Sudan Volker Perthes fördömde fängslandet av civila ledare, däribland premiärminister Abdalla Hamdok, som oacceptabelt. Han uttryckte också djup oro över kuppen och försöket att undergräva Sudans politiska övergång. I ett uttalande på Twitter uppmanade han säkerhetsstyrkorna att omedelbart släppa de som olagligt har fängslats eller satts i husarrest.
Den djupa oron återkom i ett uttalande av Arabförbundet. Generalsekreteraren Ahmed Aboul Gheit vädjade till alla parter att helt följa den konstitutionella förklaring som undertecknades i augusti 2019 med syfte att bana väg för en övergång till civilt styre och demokratiska val.
"Det finns inga problem som inte kan lösas utan dialog," skrev han. "Det är viktigt att respektera alla beslut och överenskommelser och avstå från alla åtgärder som skulle störa övergångsperioden och skaka stabiliteten i Sudan."
Reaktionerna är skarpa och talande. Det finns allvarliga farhågor för att vad som nu ska hända när militär åter drar undan mattan för de civila politiker som många i landet och omvärlden har satt sitt hopp till för en ljusare framtid i fred och säkerhet.
Styrde i tre decennier efter militärkupp
Sudan har inte haft ett fungerande och demokratiskt politiskt system sedan självständigheten 1956. Invånarna har levt i förtryck, under tre decennier under Omar Al-Bashir. Som överste i Sudans armé ledde han en grupp officerare i en oblodig militärkupp. Först 2019, efter år med långa och blodiga inbördeskrig med vad som idag är det självständiga Sydsudan och i Darfur i västra Sudan, störtades han.
Bakgrunden var att höjda bröd- och bränslepriser året innan hade fått många människor att trotsa riskerna och gå ut och protestera. Dussintals dödades och hundratals arresterades. I februari 2019 utlyste al-Bashir nationellt undantagstillstånd. Men demonstrationerna fortsatte och en sittstrejk genomfördes utanför arméhögkvarteret i Khartoum med krav på presidentens avgång. Den 11 april meddelade militärledningen att Omar al-Bashir tvingats avgå.
Därefter har landet tagit stora steg för att normalisera de diplomatiska och ekonomiska förbindelserna med väst. Många sudaneser har varit hoppfulla, men blivit besvikna. Framstegen har gått sakta och gamla strukturer och spänningar finns kvar. Det har lett till nya protester och motsättningar. Det är detta som militären nu tar till förevändning för att ta makten.
Efter al-Bashirs fall har militären och en lös koalition av civila grupper regerat tillsammans i ett råd. Planen var att de skulle leda landet i ytterligare ett år fram till ett val och en övergång till ett civilt styre. Den civila rådsmedlemmen Mohammed Hassan Eltaishi sade på sin officiella Facebook-sida att måndagens uppenbara militärkupp var "politisk dårskap" och att han skulle motstå den "till sista blodsdroppen".
Ovissheten ökar i osäker och krigshärjad region
Al Jazeeras politiska analytiker Marwan Bishara betecknar militärledningens motivering för kuppen som "häpnadsväckande": "Tanken att Sudan har gått igenom en stor folklig omvälvning och skapat civil regering efter 30 år av militärdiktatur existerar inte för de sudanesiska generalerna."
I grannlandet Etiopien pågår ett inbördeskrig i Tigrayprovinsen. Mellan Etiopien och Egypten råder spänning över Afrikas största dammbygge i Etiopien. Det handlar om den livsviktiga vattenförsörjningen till Nilen. Listan över väpnade konflikter är lång hos andra grannar som Libyen, Tchad och Centralafrikanska republiken. Och i söder är det spänt i förhållandet till Sydsudan.
Med måndagens maktövertagande ökar osäkerheten i den av krig och konflikt plågade regionen.
