Replik
Upphovsrätten, 7/4
Alltför många missuppfattningar cirkulerar om den förvisso komplicerade upphovsrätten. Jacob Hallén, piratpartist, bidrog häromdagen med ytterligare några i sin kommentar till ett färskt beslut från Högsta domstolen. Låt mig först i korthet säga: Upphovsrätten går väsentligen ut på att den som skapar ett verk ska få bestämma över det, bland annat tillgodogöra sig dess värde. Tanken är att detta i sin tur ska bidra till mer skapande – till glädje för alla!
Ett undantag
För att tillgodose ett visst allmänt intresse finns det undantag i upphovsrätten. Ett sådant undantag är att alla har rätt att avbilda konstverk som är ”stadigvarande placerade på allmän plats utomhus”. Undantaget har sin grund i det allmänna intresset att fritt kunna återge stads- eller landskapsbilden.
Wikimedia ville skapa en databas med sådana konstverk. De ville att även allmänheten fotograferar dessa konstverk och laddar upp fotografierna i Wikimedias databas. Konstverken skulle därmed finnas på Wikimedia fritt tillgängliga för alla via internet. Konstnärsorganisationen BUS motsatte sig detta. De anser att Wikimedia inte har rätt att göra konstverken tillgängliga på internet, utan att den rätten tillkommer konstnären.
Ett kommersiellt värde
Högsta domstolen har nu funnit att Wikimedia inte har rätt att göra konstverken tillgängliga via internet. Skälen kan sammanfattas; att göra konstverk tillgängliga på detta sätt har ett kommersiellt värde, antingen för den som har databasen eller för den som i samband med andra tjänster ger tillgång till databasen till exempel genom länkning. Detta värde ska tillkomma konstverkens upphovsmän. Däremot har HD inte uttalat sig i frågan om någon får publicera ”vad som kanske är en bra bakgrund till kompisgänget”. Det är en helt annan fråga. Och är inte prövad av HD.
Anna Hammarén
jurist lärare på Högskolan Väst