Behovet av mat, vatten, värme och skydd var på måndagen fortfarande akut för tusentals vuxna och barn i gränszonen mellan Belarus och Polen. EU:s utrikeschef Josep Borrell kallar situationen fullständigt oacceptabel.
Utrikesminister Ann Linde varnar för att det kan bli en humanitär katastrof. Migranterna måste få stöd. Men därefter ska de hjälpas tillbaka till sina hemländer. De som behöver skydd måste söka asyl i Belarus, är hennes budskap.
– Detta är en tragedi för många som kanske sålt alla sina ägodelar för de har blivit lurade att detta skulle vara en väg in i EU. Men det är det inte, säger Ann Linde i samband med EU:s utrikesministermöte.
LÄS MER:Rebin ska ta sig till Belarus – lämnar familjen bakom sig
Från Minsk kom signaler om att migranter kunde komma att repatrieras. Belarus president Aleksandr Lukasjenko hotade att flyga dem vidare om Polen inte öppnar en "humanitär korridor" till Västeuropa. "Vi skickar dem till München med våra egna plan om det så behövs", sa Lukasjenko enligt den statliga nyhetsbyrån Belta.
Estlands, Lettlands och Litauens presidenter fördömde Aleksandr Lukasjenko i ett gemensamt uttalande. De anser att hans regering måste hållas ansvarig för människohandel.
Nya sanktioner från EU
EU godkände på måndagen att införa sanktioner i form av inreseförbud och frysta eventuella tillgångar i EU även mot individer och företag som gör att migranter kan komma till Belarus i tron att kunna ta sig in över EU:s yttre gräns. Josep Borrell:
– Dagens beslut återspeglar beslutsamheten i EU att stå upp mot att migranter görs till verktyg för politiska ändamål. Vi slår tillbaka mot detta omänskliga och illegala agerande. Samtidigt fortsätter vi att betona de oacceptabla pågående repressalierna från regimen mot sin egna befolkning.
Sanktionshotet kan redan ha fått effekt. Det statliga belarusiska flygbolaget Belavia tillkännagav på måndagen att det skulle sluta ta emot resenärer via Dubai från ett antal länder i Mellanöstern. Den irakiska regeringen uppgavs organisera en "frivillig" hemresa för sina strandsatta medborgare.
Ukraina bidrar till den ökade spänningen i regionen. Det år en tidigare sovjetrepublik som är i väpnad konflikt med Ryssland sedan 2014: Krim är annekterat och ett lågintensivt krig pågår i öster. På andra sidan gränsen har Ryssland nu, enligt uppgift, dragit samman militär utrustning, artilleri och upprättat samband. Det befaras i väst vara förberedelser för en ny rysk intervention, även om Moskva förnekar det.
– Den ukrainske utrikesministern är väldigt orolig för att något ska ske och ber EU att vara förberedd på detta. Om det skulle bli ytterligare någon form av militära åtgärder kommer naturligtvis EU att reagera på detta, säger Ann Linde efter ett möte med sin kollega Dmytro Kuleba.
Linde reser till Ryssland
Som ordförandeland i säkerhets- och samarbetsorganisationen OSSE åker åker hon till Moskva i veckan för möta den ryske utrikesministern Sergej Lavrov.
På måndagen diskuterades också ett förslag, en strategisk kompass, för att stärka EU:s försvars- och säkerhetspolitik. Det handlar bland annat om hur unionen ska agera vid hybridhot och cyberattacker, även militärt. Ett förslag om att bygga upp en gemensam militär insatsstyrka på 5 000 man avvisas dock av Sverige.
Ann Linde anser att EU måste ta större ansvar för sin egen säkerhet och sin motståndskraft och ha ett ökat både försvars- och säkerhetspolitiskt samarbete. Men det finns redan insatsstyrkor som EU har och som aldrig har använts, så kallade stridsgrupper. Utrikesministern menar att EU bör använda de strukturer som redan finns.
LÄS MER:Fatta gränskrisen mellan Polen och Belarus på två minuter
