”Vi behövde säkerställa vården”

Tydliga tecken pekade på att allt inte stod rätt till i företagarens bolag. Men landstingen i Västra Götaland och Halland fortsatte i flera år att köpa läkartjänster av honom.

ANNONS
|

Den enskilt största kunden hos den 53-årige företagaren har varit Region Halland, som i tre år hade ett ramavtal om stafettläkare med hans bolag. Under den tiden betalade Halland ut 7,2 miljoner kronor.

Under denna tid, 2010 till 2012, låg bolaget efter med skatteinbetalningar och företagaren blev dömd för bokföringsbrott. 14 dagar efter domen i tingsrätten förlängde Region Halland sitt avtal med företagaren.

–Vi har inte möjlighet att gå till tingsrätten varje dag och kontrollera om personerna vi har avtal med har blivit dömda, säger Fredrik Lindstedt, tillförordnad upphandlingschef i Region Halland.

Lindstedt konstaterar att regionen heller inte begär in belastningsutdrag av sina leverantörer. I stället lutar man sig mot skrivningar i sina förfrågningsunderlag där det görs klart att den som lämnar oriktiga uppgifter eller inte uppfyller kraven enligt Lagen om offentlig upphandling (exempelvis begått vissa brott eller inte betalat skatt) ska bli av med avtalet.

ANNONS

–Får vi kännedom om dessa saker, ska vi agera.

Men i detta fallet fick ni inte det?

–Troligen är det så, svarar Fredrik Lindstedt.

Lindstedt har inget svar på varför företagaren sluppit igenom trots obetalda skatter.

–Normalt sett kollar vi restföring, skatteverket bistår upphandlingsenheten med information. Om en leverantör inte betalat skatt, uppfyller man inte skall-kraven och då ska man inte få ett ramavtal.

Västra Götalandsregionen har köpt läkartjänster av den 53-årige företagaren för nästan lika mycket som Halland. Det rör sig om 6,5 miljoner kronor under tre-årsperioden fram till 2014. Enligt VG-regionen kommer allt från primärvården, den så kallade Närhälsan.

Hela beloppet är direktupphandlat. Detta är en kraftig avvikelse mot regelverket som har en gräns på 535000 kronor för direktupphandling.

Regionens förklaring är att man befunnit sig i en nödsituation.

I mail förklarar Kathe Mandorff, projektledare för offentlig upphandling, att VG-regionen under perioden 2011 till 2013 hade 18 upphandlade leverantörer av stafettläkare. Men det räckte inte – de kunde inte tillhandahålla de läkartjänster som behövdes. Och då var direktupphandling enda alternativet ”för att säkerställa att patienterna får den vård de har rätt till”.

På tredje plats bland den ekobrottsdömde företagarens kunder finns Bräcke Diakoni, som enligt det material GP fått tillgång till köpt tjänster av honom för åtminstone 2,7 miljoner kronor, och anlitat 53-åringens företag så sent som i höstas.

ANNONS

–Vi gör inga direkta utredningar av om leverantörerna är kriminella. I första hand har vi patient-fokus och bedömer om de tillhandahåller bra läkare, säger Erik Andersson, områdeschef för Hälsa & Vård på Bräcke Diakoni, som driver sju vårdcentraler i Västsverige och Småland.

Som stiftelsedriven vårdgivare behöver inte Bräcke Diakoni följa Lagen om offentlig upphandling.

–Vi gör inga upphandlingar utan mer förfrågningar när ett behov uppstår, säger Erik Andersson, som inte har några uppgifter om varför 53-åringens bolag anlitats.

ANNONS