Etiopien till val i splittring och humanitär kris

Valet i Etiopien på måndagen sker i ett av strider och söndring märkt land hotat av en humanitär kris. För premiärministern Abiy Ahmed blir det ett test på hans popularitet och maktställning.

ANNONS
|

Abiy Ahmed är premiärminister i Afrikas näst folkrikaste land med över 110 miljoner invånare sedan 2018. De största grupperna är Oromo och Amharer. Tigreanerna utgör cirka 6 procent av befolkningen. Abiy Ahmeds pappa var muslim och Oromo. Hans mamma var ortodox kristen och Amhara. Själv har han försökt gå en balansgång mellan olika politiska intressen.

Det gick inledningsvis över förväntan. Han tilldelades 2019 Nobels fredspris för sitt arbete att uppnå fred och internationellt samarbete. Särskilt understöks hans avgörande initiativ för att lösa gränskonflikten med grannlandet Eritrea.

Men nu är landet i kris med ökade etniska spänningar, särskilt i regionen Tigray i norra Etiopien. Regeringsstyrkor anklagas för övergrepp och FN-organisationer, som har svårt att nå fram med hjälp, varnar för en humanitär katastrof som om utvecklingen inte vänds befaras få likheter med den utbredda svälten i denna del av landet på 1980-talet.

ANNONS

På grund av logistiska problem, våld och kriget i Tigray sker ingen röstning i drygt en femtedel av mer än 500 parlamentariska valkretsar. På måndagen väntas dock tiotals miljoner etiopier lägga sin röst i ett val som blir ett test på Abiy Ahmeds popularitet och ställning som ledare. Oppositionen befarar att han ska befästa ett allt mer auktoritärt styre.

Premiärministern lovar ena sitt land

Hans anhängare hoppas att valet stärker hans nya välståndsparti. Valet var ursprungligen planerat till augusti 2020 men försenades med motiveringen att det var nödvändigt på grund av pandemin. Kandidater från mer än 40 partier ställer upp.

Abiy Ahmed lovade inför en publik på tiotusentals anhängare förra veckan vid sitt enda valmöte att Etiopien skulle visa en skeptisk värld att han kunde förena sitt land.

– Hela världen säger att vi kommer att slåss mot varandra men vi kommer att visa dem annorlunda, sa premiärministern på en fullsatt stadion i den västra staden Jimma.

– Krafterna som räddade Etiopien från att kollapsa kommer att göra Afrikas horn till Afrikas maktcentrum, deklarerade han, enligt The Guardian.

De tigreanska kvinnorna Tarik och Meresaeta flydde från staden Samre. Nu bor de i en skola tillsammans med andra internflyktingar i regionhuvudstaden Mekele.
De tigreanska kvinnorna Tarik och Meresaeta flydde från staden Samre. Nu bor de i en skola tillsammans med andra internflyktingar i regionhuvudstaden Mekele. Bild: Ben Curtis

Under sina första 18 månader vid makten släppte Abiy Ahmed mer än 40 000 politiska fångar, tillsatte fler kvinnor på höga ämbeten, upphävde ett förbud mot politiska partier, tillät mer mediefrihet och öppnade sektorer i ekonomin, skriver tidningen. Men nu fylls fängelser igen, tusentals hålls enligt uppgift i militärläger och mer än 20 journalister har fängslats det senaste året.

ANNONS

– Situationen är nu lika hemsk som förr, om inte mer, säger Fisseha Tekle från Amnesty International.

Många partier i Oromiya, landets mest befolkade region, bojkottar omröstningen.

Hotande kris i ekonomin och i Tigray

Även om Abiy Ahmed vinner måste han hantera en hotande ekonomisk kris. Landet står inför en akut brist på utländsk valuta och har utan framgång försökt skjuta upp återbetalningar av skulder. Dessutom är situationen kring Tigray ett öppet sår i en region svårt plågad av våld, övergrepp och matbrist.

Konflikten bröt ut i november efter att kämpar som var lojala mot Tigray People's Liberation Front (TPLF), regionens dåvarande styrande parti, attackerade regeringens militärbaser. Federala trupper tvingade TPLF att överge sitt fäste i Mekele, Tigrays huvudstad, efter sex veckors strid. Konflikten har, enligt The Guardian, rötter i en maktkamp på nationell nivå. TPLF dominerade regeringen i årtionden tills Abiy Ahmed utnämndes av den härskande koalitionen 2018.

– I början var kriget bra för Abiy Ahmed. TPLF hade varit vid makten länge och gjort många brott. De var mycket impopulära. Men nu råder ett mycket kostsamt dödläge, det är mycket mer av ett problem för premiärministern, säger Yohannes Woldemariam, en amerikansk oberoende analytiker.

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS