För Härlandas församling är hjälp till människor i nöd en av de viktigaste uppgifterna. Erik Gyll, församlingsherde och präst i Härlanda församling, har tidigare sagt till GP att medmänsklighet är det kyrkan värderar högst:
– Vi har en uppgift som kyrka att använda de redskap vi har för att öka värdigheten och medmänskligheten, säger Erik Gyll. Och ett land som ser sig värna medmänsklighet måste kunna hjälpa de som är i denna enorma utsatthet. De som stannar, trots att de måste leva som gömda, gör det för att de upplever det för farligt att återvända. Det är inget liv som någon av oss skulle vilja leva.
Men Sverige kan inte hjälpa alla?
– Men ska Sverige då lägga sig på en lägstanivå? Nu när det är fler flyktingar i världen än det någonsin varit?
Akuta insatser
Göteborgs stad har avtal med flera idéburna organisationer som erbjuder akuta insatser, för bland andra papperslösa, som befinner sig i en socialt och ekonomiskt utsatt situation.
Marina Johansson (S) är ordförande i social resursnämnd.
Hur ser du på att kyrkor hjälper familjer med mat och annat när de lever som gömda?
– Det är fint att det finns medmänsklighet, att de vill lindra nöd och ge mat för dagen. Det är bra för ett samhälle att det finns solidaritet. Som kommun kan vi, genom avtal med ideella organisationer, hjälpa vid akuta basbehov. Men vi kan inte ge något långsiktigt stöd till papperslösa. Det är bra att kyrkor gör det. Ingen ska behöva frysa ihjäl på våra gator.
Men regeringen talar om att Sverige måste bli tydligare med att de som fått avslag ska avvisas?
– Jag håller med om det. De som inte har rätt att vara här ska inte vara kvar. Men om de ändå håller sig kvar är det fint att det finns hjälp för människor i nöd. Vi kan inte förbjuda medmänsklighet.
En gömd romsk familj från Bosnien berättar att deras liv här trots allt är bättre än livet i deras hemland.
– Det är fruktansvärt att det är så. Som gömd är du väldigt utsatt. Där finns mycket vi behöver göra i många länder, här har EU ett jobb att göra.
"Rasismen frodas"
Enligt Domino Kai, enhetschef för Romano Center i Väst Göteborg, lever och frodas rasism och diskriminering i Bosnien, liksom i övriga Europa.
– I det dagliga livet är det tre gånger mer troligt att romer lever inom fattigdomsgränsen än för majoriteten, vilket bekräftats av FN.
Det är i det närmaste omöjligt för romer att få jobb i Bosnien och många ser sig tvingade att försöka få ett bättre leverne i andra länder, berättar han. Livslängd och levnadsstandard är under genomsnittet. Hälsoproblem börjar tidigare. Många romska barn går aldrig ut grundskolan, och ännu fler familjer och enskilda lever med traumatiserade minnen och känslor från kriget på Balkan utan att ha fått hjälp och stöd.
– De lagliga redskapen finns på plats men de når ofta inte ut som stöd och hjälp för romer, det finns en korruption inom olika nivåer som gör att romer faller mellan stolarna. Politiken och myndigheterna blundar ofta för detta när det kommer till romer.
Migrationsverkets svar
GP har frågat Migrationsverket om möjligheterna för romer från Bosnien att få asyl i Sverige samt om det tas någon hänsyn till barnens situation.
I ett mail till svarar Mardin Baban från kommunikationsenheten på Migrationsverket:
– För att vi ska kunna ge en komplett helhetsbild gällande denna romska barnfamilj ärende och kunna svara på dina frågor på ett korrekt sätt behöver vi få in en fullmakt. Dina frågor öppnar upp för generella svar som eventuellt inte kommer att överensstämma med omständigheterna i det enskilda ärendet.
