Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

”Vi har något många andra länder inte har”

Att utbilda ungdomar i teknik och innovation ger en användbar bas oavsett framtida yrkesval. Det tycker Joachim Svärdh, lärare på Thorens Innovation School vars elever varit synnerligen framgångsrika i tävlingssammanhang.

Du undervisar gymnasieungdomar i innovation. Vad har du själv för bakgrund?

– Jag är gammal civilingenjör i kemiteknik och har varit egenföretagare i många år. Jag hamnade egentligen i skolan av en slump och upptäckte att undervisning var det roligaste jag gjort. Nu har jag jobbat som lärare i tio år, och jag forskar om teknikundervisning vid Linköpings universitet.

Varför är teknik och innovation viktiga ämnen i skolan?

– Genom att ha varit egenföretagare ser man värdet i att kunna lösa problem själv och inte vänta på att någon annan ska lösa det åt en. Att jobba med uppfinningar och innovationer innehåller så mycket: produktutveckling, materialkännedom, analys av hur marknaden ser ut – men också att lära sig jobba i grupp. Våra elever jobbar i team för att lösa problem och det är så arbetslivet ofta ser ut.

Hur utbildar man någon till att bli uppfinnare?

– De första två veckorna av första terminen handlar enbart om att lösa problem. Många pratar om vikten av att ”tänka utanför boxen” men få vet vad det innebär. Vi använder en metod som heter ”Six thinking hats”, som handlar om hur man under strukturerade former tittar på ett problem ur olika synvinklar. Eleverna får lära sig att definiera ett problem och se vad som krävs för att lösa det. Det är lätt att säga att något inte fungerar, vi tittar på varför det inte fungerar och hur det går att lösa. Därefter går vi över till materialkunskap och sedan uppfinningar. Vi hade fyra grupper med elever som ställde upp i tävlingen Brewhouse Awards i fjol. De plockade hem alla pallplatserna i ungdomsgrenen, så vi gör ju något rätt.

Kan du ge några exempel på vad era elever har uppfunnit?

– Han som vann Brewhouse Awards utgick från filmen Avatar och de rätt så spejsiga helikoptrar de flyger omkring i där, med propellrar utan axel. Han tog fram en modell av hur detta skulle kunna funka. En sådan propeller skulle, förutom till flyg, exempelvis kunna användas i vattenkraftverk, vilket borde kunna ge ett bättre utbyte i mindre anläggningar. Eleverna som kom tvåa hade funderat över att folk ibland somnar på bussen på väg till skolan eller jobbet och därför sätter alarmet på sin telefon. Men bussarna är inte alltid i tid, så man riskerar att väckas för tidigt eller för sent om man utgår från klockan. Så de gjorde en applikation med ett alarm som utgår från GPS i stället för tid, så att man blir väckt vid rätt hållplats.

Tycker du att det behövs mer teknik i skolan?

– O ja! Jag träffar elever som berättar att de fått samma betyg i teknik som i fysik i grundskolan, och att de aldrig haft någon teknikundervisning. Om vi som land ska kunna stå oss starka i framtiden på en global arbetsmarknad behövs en förändring. Och vi har något som många andra länder inte har. Vi kan bli bättre på att lösa problem. Ibland pekas det finger mot den svenska skolan för att eleverna ifrågasätter saker och ting men det är just det som gör oss till bra problemlösare.

Vilka utmaningar finns det med att undervisa i teknik?

– Utmaningen är att man inte vet vad eleverna kommer att jobba med framöver, eftersom det hela tiden skapas nya sorters jobb. Hur många apputvecklare finns det inte i dag som lever på ett yrke som inte fanns för tio år sedan? Hundratusentals. Vi har ingen aning om vilka tekniker, arbetssätt och material som kommer att användas i framtiden. Det som återstår är problemlösning, fantasi och samarbetsförmåga. Det man brukar kalla för ”twenty-first century skills”.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.