Havsöringar lever gott efter skredet på E6 – med mer mat och utrymme

E6-skredet vid Stenungsund förra året orsakade stor förödelse. Men för havsöringen i lekvattnet i Norumsån blev det en chans att frodas och få det bättre.
– Många fiskar dog, men det gjorde att de som klarade sig fick väldigt mycket mat och blev feta som julgrisar, säger fiskeexperten och projektledaren Niclas Åberg.

ANNONS

Det har snart gått nio månader sedan det plötsliga jordskredet vid E6 nära Stenungsund orsakade omfattande skador. Motorvägen, en snabbmatsrestaurang, flera lastbilar, några personbilar och en Västtrafikbuss slets med. Mirakulöst nog omkom ingen person. Under tisdagen kunde kungen, tillsammans med Trafikverket, återinviga den återuppbyggda delen av motorvägen.

Havsöringarnas lekvatten i Norumsån, som slingrar sig längs med motorvägen, fick också ta en rejäl smäll när ån flyttade sig tiotals meter och de flyttade jordmassorna dämde upp vattendraget.

Men, istället för förödelse blev det en överlevnadssaga för havsöringen.

– När vi fick larmet tänkte jag att det var en total katastrof för havsöringarna. Stora delar av ån torrlades. Räddningen blev diken och mindre bäckar med vatten kvar i vissa hålor och den överlevande fisken samlades där, säger fiskeexperten och projektledaren Niclas Åberg.

ANNONS

”Havsöringar feta som julgrisar”

Han leder projektet 8+fjordar, som sedan 2008 arbetar med att förbättra vattenmiljön i fjordarna runt Orust och Tjörn.

Havsöring

Havsöringen (Salmo trutta) är en fisk som lever i både hav och sötvatten. Den är silverfärgad med svarta prickar och ibland röda fläckar, och dess starkt strömlinjeformade kropp är väl anpassad för simning i olika typer av vatten.

Havsöringen kan bli upp till en meter lång och väga över 10 kilo, även om det är vanligare att de är mellan 30 och 70 centimeter långa och väger mellan 1 och 5 kilo.

Havsöringen föds i sötvatten, där de stannar tills de är mellan ett och fyra år gamla. Därefter vandrar de ut till havet, där de växer sig större och starkare innan de återvänder till sina födelsevattendrag för att leka.

Källa: 8fjordar.se

För att bedöma och få en uppfattning om skredets påverkan på havsöringsbeståndet använde Niclas Åberg likström för att bedöva fiskarna – och fick en positiv överraskning.

– Naturligtvis dog många fiskar i samband med skredet, men när vi öppnade upp fåran och vattnet började pumpa igen, så fisken kunde vandra, uppstod det födoutrymmen med nya platser som gjorde att de som klarade skredet fick väldigt mycket mat, och blev väldigt feta. Som julgrisar nästan, säger Niclas Åberg.

I den delen av Norumsån som påverkades av skredet finns det mellan en och två öringar per kvadratmeter, enligt Niclas Åberg.

– Öringen är en riktig överlevare. Det är en anpassningsbar art, så den tar de chanser den får. För några fiskar blev skredet en katastrof, men för de överlevande fiskarna blev det bättre.

”Sett nya yngel kläckas”

Nu arbetar han och kollegorna på 8+fjordar för att på sikt göra det ännu bättre för havsöringen. Rörelseutrymmet för öringarna kommer bli större – de kommer få en bättre miljö än vad som fanns innan skredet.

– Än så länge har vi lagt ut sten och grus där fiskarna kan leka. Det har vi lyckats med, och sett nya yngel kläckas. Vi är förhoppningsvis klara med återställningen av ån till hösten, och när vi är klara så kommer det bli en bättre leksträcka för öringen, än vad det var innan skredet, säger Niclas Åberg.

ANNONS

I Norumsån finns det tiotusentals öringar. Uppemot 4 000 av dem vandrar ut i havet varje år, och blir havsöringar. Dessa kommer sedan tillbaka till ån och leker.

LÄS MER:Här provkör kungen E6 efter jordskredet vid Stenungsund

LÄS MER:Stinkande laxbil saneras – timmar före kungen inviger E6

LÄS MER:Så mycket har skredet på E6 kostat Trafikverket hittills

ANNONS