Att fredliga demonstrationer utnyttjas av militanta extremister är inte ovanligt varken i USA eller Frankrike. Men resultaten har oftast blivit att de ursprungliga kraven ignorerats och att de som fått affärer, restauranger och bilar vandaliserade stått lottlösa utan möjlighet till försäkringsersättningar.
Den amerikanska rörelsen Black Lives Matter, BLM, grundades 2013 som en reaktion mot polisbrutalitet som främst drabbar svarta. När George Floyd kvävdes till döds av vita poliser 2020 filmades hela händelseförloppet.
Marscher och demonstrationer anordnades över hela USA och ropen skallade: ”defund the police” – nedmontera polisen.
Oskyldiga människor blev offer
Men samtidigt som polisen som förorsakat Floyds död dömdes – och de polismän som bevittnat händelsen utan att ingripa också fick fängelse – klingade den grundläggande starka kritiken mot rasmässigt betingat polisvåld delvis ut.
Ett av skälen är att protesterna snabbt togs över av personer som utnyttjade demonstrationerna för att vandalisera, plundra och sätta affärer, bensinstationer, restauranger och bilar i brand.
Människor, som inte hade något som helst med polisövergreppen att göra, blev offer. Få har haft möjlighet att bygga upp sina verksamheter igen och även i en storstad som Washington har krogar och affärer, som utsattes för vandalism, stängts för gott.
Stadsdelen Watts i Los Angeles skakades av våldsamma upplopp 1992 sedan poliser filmats när de misshandlade den svarte mannen Rodney King vid ett trafikingripande. Men det som började som protester mot den rasistiska domen förvandlades snabbt till vandalisering av allt från tvättinrättningar till små butiker som ägdes av både svarta, koreanska och latinamerikanska familjer som aldrig kunde återskapa det som en gång varit deras försörjning.
Svår balansgång
Med vandaliseringen som ursäkt kunde politiker och andra ansvariga vända blicken åt ett annat håll och den ursprungliga orsaken till demonstrationerna fick inte den uppmärksamhet som den förtjänade och de nödvändiga förändringarna och reformerna uteblev till stor del. Watts är idag ungefär samma eftersatta distrikt i Los Angeles som det var för trettio år sedan.
Trots politikers försäkran om att förändringar ska ske, händer mycket lite. President Joe Biden visade tydligt sin sympati för George Floyd och flera andra svarta som råkat ut för polisvåld. Men det är en svår balansgång där även hänsyn måste tas till polisens tuffa jobb och brottsoffren som drabbas av våldsamma upplopp.
När den 17-årige pojken Nahel, med algeriskt ursprung, nyligen sköts ihjäl i Frankrike av polis vid en trafikförseelse väckte det kraftiga förståeliga reaktioner. Men detta ledde också till våldsamma demonstrationer med vandalisering, plundring och bilbränder. 17-åringens familj har vädjat om lugn för att inte pojkens död ska tas som intäkt för våld som drabbar människor som överhuvudtaget inte har med polisens skottlossning att göra.
Reformer hamnar i skuggan
Men vädjandena har dränkts i fortsatta våldsamma demonstrationer och i Frankrike, liksom i USA, står många av de som drabbas av vandaliseringarna lottlösa utan andra alternativ än att stänga de verksamheter som varit deras levebröd.
Och samtidigt som närmare 3 500 unga våldsverkare gripits och ska dömas i snabbrättegångar i Frankrike så har en kritiserad insamling startats för att ekonomiskt stödja polisen som sköt 17-åringen. Omkring 17 miljoner kronor finns redan på kontot. De första fredliga protesterna har försvunnit och ersatts av en våldsvåg där främst unga är drivande.
President Emmanuel Macron sade häromdagen, vid ett möte med Frankrikes 220 borgmästare, att han överväger att stänga de sociala medierna Tiktok och Snapchat om upploppen fortsätter.
Nödvändiga reformer hamnar i skuggan både i Frankrike och USA när våldet ersätter fredliga protester.
LÄS MER:Att ta lagen i egna händer är aldrig okej – oavsett anledning
LÄS MER:Analys: Kritiskt skede 500 dagar efter invasionen
LÄS MER:Nyhetsanalys: Är stödet för Ukraina på väg att svikta?
