Generalsekreteraren för Nationella demokratiska förbundet (NLD) Aung San Suu Kyi har tidigare suttit i husarrest från och till i femton år mellan 1989 och 2010.
LÄS MER: Juntan i Myanmar: De gjorde inte sin plikt
– Militären ville formellt skjuta upp valet med hänvisning till Corona-pandemin, men förmodligen var det snarare på grund av att de låg så dåligt till i opinionsundersökningar eftersom stödet för deras parti successivt har gått tillbaka. Men valkommissionen vägrade göra om valet, med uppbackning av oberoende internationella valövervakare hävdade de att valprocessen i stort gått rätt till, säger Martin Gemzell.
Under flera dagar har protester pågått i landet och BBC rapporterade under onsdagen om att människor har börjat protestera på gatorna uppklädda som prinsessor.
Enligt BBC ska målet med högtidskläderna, enligt en av deltagarna, vara att visa att även unga kvinnor deltar i protesterna.
Riskerar tre års fängelse
Enligt Martin Gemzell ville militären att valet skulle göras om och när det inte skedde genomförde de kuppen vilket han anser är märkligt eftersom konstitutionen är helt dikterad av militären och skräddarsydd för att de ska ha kontroll över alla större beslut som görs i landet.
– I princip alla statstjänstemän har tills nyligen varit utsedda av militären. Militären avrättade också en advokat, U Ko Ni, 2017 som var medlem i NLD, efter att han dragit upp planer för hur konstitutionen skulle kunna upphävas och skrivas om. Sedan dess har NLD varit mycket försiktiga med att utmana militären, säger han.
Sedan sanktionerna upphävdes har militären kunnat rusta upp och har trappat upp sina militära kampanjer i etniska områden istället för att göra förbättringar för civilbefolkningen.
LÄS MER: Polisräd mot Suu Kyis partihögkvarter
Nu har Aung San Suu Kyi och den tidigare presidenten Win Myint gripits och riskerar att bli dömda till upp till tre års fängelse. Aung San Suu Kyi anklagas bland annat för illegalt innehav av walkie talkies och presidenten åtalas för att han har valt att gå vidare med valet trots covid-19.
Däremot anser Martin Gemzell att Aung San Suu Kyi totalt har svikit minoriteterna i landet.
Militären har ekonomiska intressen
– Burma har haft inbördeskrig i 70 år och sedan övergången till militärdiktatur 1962 har inte minst etniska minoriteter drabbats hårt. Vissa stora befolkningsgrupper har fördrivits av militären, vars strategi är att söndra och härska genom att spela ut olika grupper mot varandra. Därför är det oerhört viktigt att man nu återinför riktade sanktioner mot militärens ekonomiska intressen, eftersom sanktionerna lyftes som belöning för de reformer som nu har rullats tillbaka.
Han anser också att det måste få konsekvenser för militären att ha genomfört kuppen och att finansieringen av militären måste strypas för att minska risken för brott mot mänskliga rättigheter.
– Joe Biden har genast svarat och sagt att man behöver gå igenom sanktionsbeslutet. Militärens ekonomiska intressen gör att de har ett starkt intresse att stanna vid makten. Sedan sanktionerna upphävdes har militären kunnat rusta upp och har trappat upp sina militära kampanjer i etniska områden istället för att göra förbättringar för civilbefolkningen.
Kan leda till stärkta relationer med Kina
Paul Vrieze som är doktorand vid GU och forskar på Myanmar´s politiska övergång och minoriteters rättigheter oroas över våldet som protestanterna kommer att möta under de kommande dagarna.
– Det har kommit fördömanden av militärkuppen från flera olika håll - bland annat från USA, EU och även FN. Detta skulle kunna leda till att sanktioner mot landet återinförs och att ekonomin än en gång isoleras och att militärjuntan stärker sina tidigare nära relationer med Kina.
Han säger också att invånarna i Burma är rasande över att armén abrupt har avslutat det system av begränsad demokrati som har rått i landet, och över gripandet av Aung San Suu Kyi, vars parti skulle ta över makten för en andra regeringsperiod efter att ha vunnit valet stort.
Detta skulle kunna leda till att sanktioner mot landet återinförs och att ekonomin än en gång isoleras och att militärjuntan stärker sina tidigare nära relationer med Kina.
– Hundratusentals människor har tagit sig ut på gatorna under de senaste dagarna och alla städer runtom i landet kräver att kuppen ska avslutas. Många kallar det för ett nationellt folkligt uppror, det är oklart om protesterna är centralt organiserade men det är troligt att de kommer att växa och med det så växer risken för ett våldsamt svar från militären.
Enligt Paul Vrieze har det sedan i tisdags rapporterats om en ökad användning av vattenkanoner och tårgas.
Risk för ökat våld
– Det finns en stor risk för ett ökat våld och fler arresteringar under de kommande dagarna. På fredagen hade 260 människor gripits, främst från Aung San Suu Kyis parti men också andra aktivister, studenter och andra som protesterade.
Om man ser till historien så har den visat att armén har resurserna och är benägen att använda våld för att skingra demonstrationer.
– Det gjorde de gjorde 1988 och 2007. Därför är det väldigt viktigt att det internationella samhället och även den svenska regeringen övervakar situationen noga och bygger ett sammanhängande tryck på militären att återhålla sig från våld och återvända till demokrati.
För minoriteter i landet så betyder det också till ett slut på den fred som har rått mellan regeringen och etniska minoriteter med beväpnande organisationer som har pågått sedan 2011, även om den redan har utmanats då det under de senaste åren har funnits en växande konflikt mellan armén och en flera beväpnade etniska grupper.
– Detta grusar också förhoppningarna om en bättre framtid för den statslösa Rohingya befolkningen som uppgår till en miljon som befinner sig i västra Myanmar och i flyktingläger i Bangladesh.
