EU ska komma närmare noll i nettoutsläpp av växthusgaser genom att världsdelens energinät byggs samman. Nu har EU parlamentet röstat ja till nya regler för vilken typ av energiprojekt som kan få pengar framöver.
Högt upp bland de politiska prioriteringarna just nu finns också att minska – eller helt göra sig av med – Europas beroende av de ryska fossila bränslena. Något som har blivit betydligt mer brådskande sedan slutet av februari, då Vladimir Putin skickade sina trupper över den ukrainska gränsen.
Jytte Guteland (S) sitter i både utrikes- och miljöutskottet för den socialdemokratiska gruppen S&D i EU-parlamentet. Hon berättar att för första gången någonsin går diskussionerna åt samma håll i de båda utskotten.
– En så kraftig diskussion i utrikesutskottet om att göra sig fri från fossila bränslen har vi inte haft tidigare, det har vi bara haft i miljöutskottet, säger hon och lyfter att FN:s klimatpanels senaste rapporter också har fått effekt.
Från Ryssland kommer uran, gas, kol och olja som flera europeiska länder nu är beroende av för att klara av sitt energibehov. Med de nya reglerna är tanken är att det förnybara ska få finansiering och det fossila bli utan pengar. Jytte Guteland röstade ja till de nya reglerna.
– Det är vällovligt att vi nu tar steg mot en mer förnybar energimix, säger hon.
För stor kompromiss för C
Hon är nöjd med att det är stor skillnad i det nya regelverket jämfört med det tidigare, att det är som ”natt och dag” jämfört med för tio år sedan, eftersom projekten nu i högre grad måste vara förnybara. Även om de har fått kompromissa.
– Om det är existerande projekt måste det finnas möjlighet att ställa om till ett grönare alternativ. Det är väl den kompromiss där vi som vill mer hade velat se mer, men det är ändå en kompromiss som tar oss flera steg framåt, säger hon.
Reglerna ska se till så att medlemsländerna väljer bort exempelvis torv, kol och naturgas till fördel för exempelvis vätgas. Pengar ska också kunna gå till koldioxidavskiljning och lagring.
Utöver att vissa naturgasprojekt får finnas kvar i en övergångsperiod på fem år, så finns också två undantag: Cypern och Malta. De får lov att ha ett gasprojekt vardera (som sedan kan användas till vätgas) för att kunna ansluta sig till EU:s nät.
Emma Wiesner sitter i liberala Renewgruppen för Centerpartiet och valde att rösta nej i omröstningen om de nya reglerna, trots att hon tycker att det är bra att EU samarbetar på energiområdet. Kompromissen kring Malta och Cypern blev för stor.
– Det som har förhandlats fram kan vi inte inte stödja på grund av att man fortfarande vill att EU-medel ska kunna gå till fossilgas. Jag vill se att pengarna i stället går till förnybar energi. Så jag är besviken på bland annat socialdemokraterna, säger hon.
Att EU inte lyckats göra sig kvitt den ryska gasen för länge sedan ser hon som ett misslyckande, och hon anser att det är oacceptabelt att ha kryphål för fossilgas även i det nya regelverket.
”Grund för en maktöverföring”
Emma Wiesner anser att vissa svenska partier sänkt sina klimatambitioner.
– Hade vi haft högre ambitionsnivåer i ett tidigare skede hade vi inte varit beroende av gas, och i synnerhet inte rysk gas idag. Det priset vi nu får betala via våra elräkningar och inflation är delvis en konsekvens av att vi inte ställt om till förnybart i tid.
Hon fortsätter:
– Nu har säkerhetsläget inneburit ett brutalt uppvaknande, där vi kan smälla två flugor i en smäll – därför går målen i klimatpolitiken och geopolitiken just nu ihop. Jag kan bara beklaga att den resan inte påbörjats tidigare.
Men det är inte alla som ens vill ha ett gemensamt energinät i Europa. Sverigedemokraterna, som är en del av ECR-gruppen valde att lägga ner sina röster i omröstningen.
– Även om det finns värdefulla poänger i förslaget så lägger det också grund för en maktöverföring inom den här frågan, som vi inte vill se. Den makt över energipolitiken som ännu ligger hos medlemsstaterna bör fortsätta, säger sverigedemokratiska parlamentarikern Charlie Weimers.
”Hushåller bättre”
De tycker att det finns en poäng med att ha en samverkan för att skapa ett större energioberoende, men Sverigedemokraterna skulle hellre samarbeta bara med de nordiska länderna. De uttrycker en oro över att Sveriges elpriser kommer påverkas negativt av en i hopkoppling med Europa.
Chalmersprofessorn Tomas Kåberger, som forskar om energi och miljö, förklarar att en i hopkoppling betyder att vi totalt sett hushåller bättre med resurserna.
– När det blir dyrare i EU blir det också dyrare i Sverige och det som är billigare på kontinenten blir också billigare i Sverige, säger han.
När det gäller klimatet tror han att listan över vad EU kan ge medel till har tappat lite av sin betydelse, eftersom den tillåter både kärnkraft och gas. Men han ser att regelverket och hopkopplingen av nätverken är en viktig fråga inom EU och att det handlar om mycket pengar som ska fördelas.
– Det här är ett sätt att fördela energin inom EU effektivare och ger de länder i sydöstra EU störst beroende av rysk gas tillgång till andra energikällor.
LÄS MER:Göteborgsbolaget vill bygga ny kärnkraft i Sverige
LÄS MER:Ditt husdjur är dåligt för klimatet – så ska du tänka
