Demonstration mot abortlagen i Texas. Arkivbild.
Demonstration mot abortlagen i Texas. Arkivbild. Bild: Melissa Phillip/AP/TT

HD signalerar vändning om Texas abortlag

I tre timmar lyssnade USA:s Högsta domstol på argument i frågan om Texas extremt tuffa abortlag. Enligt amerikanska medier signalerade en majoritet av domarna att den ovanligt utformade lagen ska kunna överklagas och sättas på paus av HD, enligt amerikanska medier.

ANNONS

Domstolen ska inte att ta ställning i själva sakfrågan, det vill säga om den kontroversiella abortlagen är grundlagsvidrig. I stället ska den överväga procedurfrågor, som huruvida Texaslagen ens kan överklagas och om det står i HD:s makt att sätta den på paus, enligt amerikanska medier.

När lagen trädde i kraft den 1 september röstade fem av nio domare i HD för att den skulle tillåtas. Men två av dem som röstade för lagen – de konservativa domarna Brett Kavanaugh och Amy Coney Barrett – signalerade enligt amerikanska medier en ändrad inställning under måndagens tre timmar långa sejour.

– Man har utnyttjat ett kryphål här, sade Kavanaugh och tillade att det är domstolens uppgift att bedöma "om kryphålet ska stängas".

ANNONS

Brett Kavanaugh och Amy Coney Barrett utsågs båda av expresidenten Donald Trump.

Upp till privatpersoner

Tveksamheterna har uppstått eftersom lagen är skriven på ett mycket utstuderat sätt. Förbudet mot abort efter det att ett hjärtslag kan höras – vilket vanligtvis är runt vecka sex då få kvinnor ens vet att de är gravida – ska nämligen inte kontrolleras av delstaten. I stället är det upp till allmänheten att stämma den som utför en abort eller hjälper till med det – ett agerande som kan leda till en belöning på motsvarande 85 000 kronor.

Och eftersom det inte är staten som ser till att bestämmelsen efterlevs har det varit tveksamt om staten kan stämmas, skriver bland andra nyhetsbyrån AP.

Att måndagens muntliga argumentation främst rör lagens utformande har inte hindrat parterna från att vässa sina mest känsloladdade argument. De två överklagandena har lämnats in av USA:s federala justitiedepartement samt av en grupp kliniker som utför aborter. Bland dem finns organisationen Planned Parenthood, som sänt ett 30 sidor långt dokument till domstolen med vittnesmål från kvinnor och läkare som påverkas av lagen i Texas. En tolvårig flicka, som nu inte tillåts abort, tas upp som ett exempel på hur kvinnor drabbas.

Lagen medger inte undantag för våldtäkt eller incest. Många abortkliniker i delstaten har stängt av rädsla för domstolsprocesser.

ANNONS

Förändrad inställning?

HD, som har nio ledamöter varav sex konservativa, kan komma med sin syn på frågan när helst efter att de muntliga argumenten hörts på måndagen – men det kan också dröja veckor, enligt AP.

Att domstolen tar upp fallet två månader efter att den vägrade blockera lagen kan vara ett tecken på att något förändrats, enligt bedömare. Domstolen har också historiskt låga opinionssiffror, enbart 40 procent tycker att den gör ett bra jobb, noterar nyhetskanalen CNN.

Vita huset och justitiedepartementet hävdar att abortlagen strider mot den grundlagsskyddade rätten till privatliv. Just detta slogs fast i en tidigare prejudicerande dom om abort i Högsta domstolen 1973, kallad "Roe mot Wade".

Den 1 december kommer ytterligare ett fall av abortlagstiftning upp i Högsta domstolen, sedan Mississippis abortgräns på 15 veckor ifrågasatts.

Fakta: Högsta domstolen i USA

Högsta domstolen har sitt säte i USA:s huvudstad Washington DC. Den inrättades 1789 och är den dömande makt som ska balansera den verkställande (presidentämbetet) och den lagstiftande (kongressen) makten. I praktiken avgör domstolen huruvida lagar och domar är i enlighet med USA:s grundlag som skrevs 1787 och ratificerades 1788 samt dess 27 tillägg. Bland tilläggen finns den så kallade Bill of Rights (de tio första tilläggen) som ratificerades 1791.

Domstolen ska ha nio medlemmar som utses av presidenten på livstid. De kan dock pensionera sig på egen begäran samt i teorin avsättas genom riksrätt. Domarna måste godkännas av en majoritet av senatens medlemmar.

När man talar om HD:s medlemmar som konservativa eller liberala menar man främst i synen på grundlagstolkning. De konservativa tycker att lagtexten ska tolkas strikt, de liberala anser att aktuella förhållanden får spela in. En president har genom sina nomineringar stor chans att påverka om domstolen får liberal eller konservativ tyngd.

Den republikanske expresidenten Donald Trump nominerade och fick igenom tre konservativa domare: Neil Gorsuch, Brett Kavanaugh och Amy Coney Barrett vilket innebär att sex av de nio sittande domarna anses vara konservativa. Den sittande demokratiske presidenten Joe Biden har ännu inte haft möjlighet att nominera någon HD-domare.

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS