Buddhistmunken Wirathu tar emot GP i sitt kloster i Mandalay, Burmas näst största stad. Han är frontfigur för Ma Ba Tha, burmesisk förkortning för organisationen för skydd av ras och religion.
Organisationen har skrivit utkasten till ett antal lagar, som det senaste året lagts fram av religionsministeriet och röstats igenom i parlamentet.
De nya lagarna ska skydda ras och religion, och är tydligt riktade mot landets muslimska minoritet. De reglerar bland annat månggifte, barnafödande, konvertering och äktenskap över religionsgränserna.
Wirathu ger ett milt och vänligt intryck med sin låga röst, men om bokstäverna är små är löftena desto större.
– Vi munkar kommer göra uppror om lagarna avskaffas. Det blir som en ny Saffransrevolution, men mycket, mycket större, säger Wirathu och syftar på de massiva, munkledda protester som skakade Burma hösten 2007.
Fredspristagaren Aung San Suu Kyis parti Nationella demokratiförbundet (NLD) försökte förgäves stoppa lagarna i parlamentet, men gav under höstens valkampanj inga löften om att riva upp dem.
Tystnaden tolkades av många som en strategi för att inte skrämma bort väljare som tilltalas av den växande buddhistiska nationalismen, och framför allt muslimska väljare hoppades på andra tongångar efter valet. Men efter den förkrossande valsegern den 8 november har NLD sagt att lagarna är en lågt prioriterad fråga.
Kanske låter det annorlunda när den nya regeringen väl är på plats. Dit är det ännu flera månader, och det finns en stark oro för att minsta bråk ska störa processen och ge militären anledning att åter gripa makten. Ma Ba Tha pekas ofta ut som möjliga uppviglare i ett sådant scenario.
Wirathu säger att han inte vill ha bråk, men att han måste göra allt som står i hans makt för att skydda landet.
– Muslimerna försöker öka sin andel av befolkningen genom att skaffa en massa fruar. Sedan, när de är i majoritet, kommer de bedriva jihad mot den buddhistiska minoriteten. Det är min värsta mardröm, säger han.
Alla munkar håller inte med Wirathu. I ett kloster strax söder om Mandalay träffar GP munken Thawbita. Han menar att Wirathus agerande strider mot buddhismen.
– Vår roll är att bekämpa regeringens ondska. Med sin hatpropaganda gör han precis tvärtom, säger Thawbita.
Det är inte islam som är hotet, säger han, utan buddhismen själv.
– Om buddhister inte följer Buddhas lära kommer buddhismen förlora. Det är så jag förklarar att Wirathus väg är fel väg att gå.
Han tycker att det är onödigt att ens bry sig om Wirathu och Ma Ba Tha. De är enligt honom en skapelse av regeringspartiet USDP, och han betraktar partiets tunga valförlust som också Ma Ba Thas fall.
– De är på väg ner, NLD:s stora seger är ett tydligt tecken på det, säger Thawbita.
Trots sin islamfientliga retorik säger Wirathu att han lever i fred med den muslimska befolkningen i Mandalay. Men, lägger han till, han måste bistå polisen om en muslim skulle begå en våldtäkt.
– Det är bara muslimer som våldtar. Hinduer, buddhister och kristna gör inte det.
Menar du verkligen det?
– De kanske också våldtar, men bara inom samma religiösa grupp. Det har aldrig hänt att en buddhist våldtagit en muslimsk kvinna.
Lika säker på sin sak är Wirathu när det gäller den förföljda folkgruppen rohingya i västra Burma, som förvägras medborgarskap. Hans predikningar anses ha eldat på det våld som drabbade rohingya 2012, och som senare spred sig till muslimska områden i andra delar av landet.
– Det finns inget som heter rohingya. De är illegala invandrare från Bangladesh som hittat på en etnicitet som inte finns, säger Wirathu och upprepar därmed Burmas officiella version.
Enligt den är rohingya en modern uppfinning av nutida invandrare, men mycket pekar på att muslimer som identifierat sig som rohingya levt i området i århundraden.
Den amerikanska tankesmedjan Center for strategic and international studies, CSIS, nämner den brittiska kirurgen Francis Buchanan som 1799 träffade muslimer i området som kallade sig rooinga. Tankesmedjan menar också att det är troligt att föregångare till rohingya levde i kungadömet Mrauk-U redan på 1400-talet.
CSIS skriver också att den regering som styrde Burma mellan självständigheten från Storbritannien 1948 och militärkuppen 1962 både använde betäckningen rohingya och erkände dem som medborgare.
Munken Thawbita säger att visst, det finns problem med illegal invandring i västra Burma, men han vill inte ge alla muslimer skulden för det.
Lite generat säger han att han inte har några muslimska vänner, men han handlar i muslimägda butiker och ställer inte alls upp på den bojkott som Ma Ba Tha förespråkar. Det borde gå att leva tillsammans, sida vid sida, menar han.
– Om vi får demokrati går det, säger han.
Wirathus löfte om en ny Saffransrevolution ger han inte mycket för.
– Det är galenskap! Saffransrevolutionen var emot terroristregeringen, inte för den. De kan inte vinna den striden, säger Thawbita.
FAKTA: Ras- och religionskyddslagarna
Den som vill konvertera till en annan religion måste söka tillstånd hos en statlig myndighet och genomgå en 90 dagar lång prövning.
Buddhistiska kvinnor som vill gifta sig med någon från en annan religion måste söka särskilt tillstånd.
Myndigheterna kan peka ut en befolkningsgrupp och bestämma att kvinnorna där inte får föda barn med kortare mellanrum än 36 månader.
Polygami förbjuds.
Lagarna har fått skarp internationell kritik då de inkräktar på religionsfriheten och friheten att själv välja sin partner, och bygger på rasistiska och könsstereotypa föreställningar.
Människorättsorganisationer uttrycker oro för att lagarna kan öka de religiösa spänningarna i Burma.
Källor: Amnesty international, Human rights watch
