Människor samlades i London förra veckan för att kräva nolltolerans mot antisemitism.
Människor samlades i London förra veckan för att kräva nolltolerans mot antisemitism. Bild: Jordan Pettitt/AP/TT

Efter kriget: Antisemitismen exploderar i Europa

Synagogor attackeras, Davidsstjärnor klottras på väggar och judar drabbas av hot och våld. På flera håll i Europa har antalet antisemitiska hatbrott ökat lavinartat sedan kriget mellan Israel och Hamas bröt ut.
– Antisemitismen i våra länder suger näring ur den här konflikten, säger religionsforskaren Svante Lundgren.

ANNONS
|

I Berlin har en synagoga utsatts för en brandbombsattack och Davidsstjärnor har klottrats på judars hem. Den tyska organisationen Rias, som bevakar antisemitism, rapporterade 202 antisemitiska incidenter i Tyskland under den första veckan efter Hamas attack den 7 oktober. Det är en ökning på 240 procent jämfört med samma tidsperiod förra året.

I Paris har byggnader märkts med Davidsstjärnor och den judiska befolkningen vittnar om en stor otrygghet. Den 31 oktober meddelade utrikesminister Gérald Darmanin att Frankrike sedan kriget bröt ut noterat 857 antisemitiska brott – närmare dubbelt så många som under hela 2022, säger han till BFMTV.

ANNONS

I London meddelade polisen efter knappt två veckor av krig att antisemitiska hatbrott ökat med ofattbara 1 353 procent, och att det i hela landet noterats en ökning med 651 procent.

Även från andra europeiska länder, bland annat Spanien och Österrike, kommer rapporter om att antalet händelser med antisemitiska förtecken ökar.

Förbud mot demonstrationer

Uppgången har kommit sedan den 7 oktober, då terrorstämplade Hamas genomförde sin attack mot Israel där över 1 400 dödades.

Under Israels påföljande angrepp mot den Hamaskontrollerade Gazaremsan har nästan 9 000 människor dödats.

Det är inte första gången en uppblossad konflikt mellan israeler och palestinier har lett till ökad antisemitism i andra länder. Svante Lundgren, docent och religionsforskare vid Lunds universitet, ser inte utvecklingen som överraskande.

– Det har ju varit krig mellan Israel och Hamas på Gazaremsan flera gånger, men aldrig så omfattande som nu. Eftersom tidigare oroligheter har lett till den här återverkningen så tror jag att det finns risk att det kommer att bli ännu värre nu, säger han.

Medskyldiga

Men judar i Europa kan naturligtvis inte hållas ansvariga för kriget, påpekar Svante Lundgren. Enligt honom vore det mer begripligt att hålla demonstrationer vid israeliska ambassader, men här handlar det om hot och attacker och andra brott mot judar och olika typer av judiska mål.

ANNONS

– En del tänker att judarna – oberoende av var i världen de bor och oavsett vilken relation de har till Israel – på något sätt är ansvariga för eller medskyldiga till det här och upplever att judar är ett legitimt mål, säger han.

I Frankrike och Tyskland har propalestinska demonstrationer förbjudits eftersom man befarat att demonstrationerna skulle urarta till brott. Förbuden har mötts av kritik från flera håll, bland annat människorättsorganisationer. Vid judiska skolor, synagogor och andra platser med judisk koppling i Europa har säkerheten stärkts de senaste veckorna.

Kan leda till flytt

Vid tidigare tillfällen då antisemitismen har ökat har det hänt att många judar har valt att lämna Europa, bland annat från Frankrike, som har Europas största judiska befolkning.

Under en upptrappning i konflikten mellan israeler och palestinier vid det senaste sekelskiftet uppmuntrade den dåvarande israeliska regeringen till flytt och ville värva inflyttare. Men de flesta stannade kvar i Europa.

– Tidigare har tanken varit att "i Israel är vi säkra, där lever vi inte i en omgivning som plötsligt kan bli fientlig mot oss". Men nu visade den 7 oktober att vanliga människor inte heller är säkra i Israel. För det var ju där det hände, den värsta massakern på judar sedan Förintelsen, säger Lundgren.

ANNONS
Davidsstjärnor klottrade på en vägg i Paris tidigare i veckan.
Davidsstjärnor klottrade på en vägg i Paris tidigare i veckan. Bild: Michel Euler/AP/TT

Fakta: Antisemitism

Begreppet antisemitism lanserades 1873 av tysken Wilhelm Marr och blev synonymt med aversion mot judarna eller hat mot judar, som "ras" i enlighet med tidens "rasvetenskap" eller rasistiska föreställningar.

Antisemitism kan uppträda i olika politiska och religiösa miljöer. Fyra historiska grundformer enligt den tyske historikern och antisemitismforskaren Wolfgang Benz: kristen antijudaism, modern/rasistisk antisemitism, antisemitism relaterad till Förintelsen, antisionistisk antisemitism.

Den definition av antisemitism som fått stor spridning i väst är framtagen gemensamt av EU och Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE). Definitionen inleds: ”Antisemitism är en bestämd uppfattning om judar som kan uttryckas som hat mot judar. Språkliga och fysiska uttryck för antisemitism riktas mot judiska eller icke-judiska personer och/eller deras egendom samt mot judiska institutioner och religiösa samlingsplatser.”

Källa: Forum för levande historia

ANNONS