"Folkhälsomyndigheten inskärper ständigt att svenskarna jobbar bättre med rekommendationer än med förbud. Kan vi utsträcka detta även till alkoholpolitik nu?"
Så där har det diskuterats på nätet under veckan som gått. Att om Sverige hellre vill lita på medborgarnas folkvett, än låsa ner samhället: varför är man då så väldigt noga med alkoholen?
Och det där är ju en kul formulering för en tweet, men den är också djupt historielös.
För om det är något svensk alkoholpolitik visat, är det hur svensken fått alla chanser att följa rekommendationer och råd – men missbrukat förtroendet.
Kanske är hela historien rentav sedelärande för vår tid?
Staden tog över krogarna
Under flera hundra år söp Sverige enorma mängder brännvin. Det var en ingrediens till kruttillverkning som på 1400-talet upptäcktes ha berusande effekter. Alla drack. Till och med barn. I omgångar försökte sig samhällsledare på olika regleringar, som alltid misslyckades. Först 1850 fick gruvägarna i Falun nog. Alkoholen ledde till så många arbetsplatsolyckor, driftstopp och änkepensioner att de beslutade om ett lokalt alkoholmonopol. Några år senare förfinades idén i Göteborg och “Göteborgssystemet” skapades. Staden tog över krogarna och 18-årsgräns på alkohol infördes. Skulle det serveras alkohol behövdes det också serveras varm mat.
Allt fler städer hakar på och kopierade “Göteborgssystemet” och Systembolaget föddes. Trots det fortsatte alkoholproblemen och nykterhetsrörelsen växte sig stark i Sverige. Opinonsbildningen och protesterna ökade när allt fler såg hur svensken inte klarade av att hantera sin alkohol. Snart införde staten butiker där man var tvungen att köpa all alkohol, även för hembruk. Ändå fortsatte alkoholen missbrukas.
Till sist talades det om ett totalförbud. I Sveriges första allmänna omröstning någonsin, 1922, fick hela folket gå till vallokaler för att rösta om ett totalt alkoholförbud. Med en ytterst knapp marginal vinner “nej”-sidan med 51 procent. Så djup var oron för svenskarnas missbruk. Så lite folkvett fanns kring vad alkoholen gjorde.
Vad lär vi oss?
1955 slogs alla lokala system ihop till det vi idag känner till som Systembolaget och nu har 76 procent av svenskarna ganska eller mycket högt förtroende för Systembolaget. Det är mer förtroende än vad svenskarna har för Ikea, polisen, staten och egentligen alla andra mätbara institutioner, enligt Förtroendebarometern.
Vår alkoholpolitik är alltså inte bara djupt rotad hos svenskarna, det är också en förtroendedialog som pågått i hundratals år. Svensken fick chans att klara den utan regleringar, men misslyckades och idag tycks vi nöjda med monopolet.
Så vad finns här att lära med myndigheternas karantänrekommendationer?
Lyd dem. Respektera dem. Anpassa dig efter dem. Visa prov på ansvar och folkvett.
Den här gången kommer det inte ta hundra år av överträdelser innan staten kommer göra det åt dig.
