Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Ryska ”hökar” trycker på för att Putin inte ska utesluta taktiska kärnvapen i Ukraina. Bild: Rysslands försvarsministerium
Ryska ”hökar” trycker på för att Putin inte ska utesluta taktiska kärnvapen i Ukraina. Bild: Rysslands försvarsministerium

Jan Höglund: Vad händer om Putin använder kärnvapen?

Är Putin verkligen beredd att använda kärnvapen? Frågan är dessvärre inte obefogad. För väst är det en mardröm att försöka planera för ett avvägt svar på en eventuell attack utan att ytterligare eskalera en konflikt med katastrofala konsekvenser.

Det här är en analyserande text. Slutsatserna är skribentens egna.

Bara två gånger i historien har kärnvapen satts in i krig, över Hiroshima och Nagasaki, med tre dagars mellanrum i augusti 1945. Det skedde på order av USA:s dåvarande president Harry Truman. Följderna blev ohyggliga och har sedan dess varit avskräckande. Trots kapprustning med atomvapen för massförstörelse mellan USA och Sovjetunionen, och flera incidenter som kunde ha blivit katastrofala under kalla kriget, har terrorbalansen fungerat.

Men presidenten Vladimir Putin utesluter inte användning av kärnvapen. Vad som tolkades som ett hot mot Nato uttalades senast vid tillkännagivandet av att fyra nya ockuperade områden i Ukraina införlivades med Ryssland förra veckan. Samtidigt avancerar ukrainska trupper både i öster och söder, i områden som enligt ryssarna tillhör dem även om gränserna inte är definierade och de saknar kontroll över territorierna och utvecklingen. Samtidigt är den ryske ledaren under ökad press hemma från inflytelserika politiker och debattörer. Han uppmanas att trappa upp kriget och återta initiativet med hjälp av mobiliserad personal och, hävdar hans mest hökaktiga anhängare, inte utesluta taktiska kärnvapen.

Enligt den ryska kärnvapendoktrinen kan Ryssland bruka kärnvapen som ett ytterst medel i händelse av ett existentiellt hot mot landet, till exempel en interkontinental attack mot en storstad.

Hur reagerar Putin om Krim intas?

Ett annat och mer vagt fall är hot mot Rysslands territoriella integritet. Det kan, teoretiskt, omfatta även den sedan 2014 annekterade Krimhalvön. Putin har sagt att den för alltid tillhör Ryssland och är, enligt hans syn, ryskt territorium även om det inte är internationellt erkänt. Ukrainas president Zelenskyj har sagt att allt ockuperat land ska återtas, medan framgångsrika ukrainska raket- och robotattacker har riktats mot militära mål på Krim. Hur Putin skulle agera om Krim var på väg att intas och falla vet ingen utomstående, kanske inte ens presidenten själv.

Putin pressas av utvecklingen på slagfältet i Ukraina. Bild: Gavriil Grigorov
Putin pressas av utvecklingen på slagfältet i Ukraina. Bild: Gavriil Grigorov

Ännu mer komplicerat och osäkert blir det i de nya införlivande regionerna Luhansk, Donetsk, Zaporizjzja och Cherson. Det kan också tolkas i Moskva som ryska territorier, även om gränserna är vaga och rörliga. Ukrainska styrkor uppges ta nya områden längs fronterna och pressa tillbaka ryska förband och deras stödtrupper. Även här kan situationen bli kritisk och desperation övergå i en panik som äventyrar ett 77 år gammalt kärnvapentabu.

Det talas om mindre taktiska kärnvapen, som kan användas mot begränsade mål, men det är förledande. Verkan kan vara enorm och jämförbara detonationer har inte gjorts tidigare i ett skapt läge. De fysiska och mentala riskerna för människor, som radioaktiv påverkan, går bara att simulera och spekulera i.

Detsamma gäller vad väst skulle göra om det trots allt inträffade i Ukraina. USA överväger svar på eventuell rysk eskalering i Ukraina. Det gäller också dess potentiella användning av taktiska kärnvapen. Washington har varnat Moskva för följderna. Men detta är ett mardrömsscenario i planeringen för ansvariga politiker och generaler på båda sidor av Atlanten, och även i Asien, där Nordkoreas provokativa robottester hänger samman med landets kärnvapenprogram och är en påminnelse om ett ökande globalt hot.

Så kan Nato svara

Pensionerade fyrstjärnige generalen och CIA-chefen David Petraeus säger till ABC News att USA och dess allierade skulle förstöra Rysslands trupper och utrustning i Ukraina – samt sänka dess Svartahavsflotta – om Vladimir Putin använder kärnvapen i landet. Han talar om en kollektiv insats som skulle ta ut alla ryska konventionella styrkor ”som vi kan se och identifiera på slagfältet i Ukraina och även på Krim och varje fartyg i Svarta havet."

På frågan om Rysslands användning av kärnvapen i Ukraina skulle föra in USA och Nato i kriget, svarar Petraeus att det inte skulle vara en situation som utlöser alliansens artikel 5, som kräver ett kollektivt försvar. Det beror på att Ukraina inte är en del av Nato – ändå skulle ett "USA och Nato-svar" vara på sin plats, enligt Petraeus. Han medgav att sannolikheten för att strålning skulle sträcka sig till Nato-länder under paraplyet i artikel 5 kanske skulle kunna tolkas som en attack mot en Nato-medlem.

"Det andra fallet är att det här är så fruktansvärt att det måste finnas ett svar – det kan inte gå obesvarat. Du vill inte, igen, hamna i en kärnvapenupptrappning. Men man måste visa att detta inte kan accepteras på något sätt.”

Kärnkraftverk potentiell mål för attack

Den verklighet som Putin står inför på slagfältet är, tror han, oåterkallelig. Ingen mobilisering, ingen annektering och inga beslöjade kärnvapenhot kan få honom ur denna speciella situation. Men, varnar Petraeus, det kan fortfarande bli värre för Putin och för Ryssland. Och användningen av taktiska kärnvapen kommer inte att förändra detta även om hotet måste tas på allvar.

Möjliga mål för kärnangrepp är enligt amerikanska källor kärnkraftverket i Zaporizjzja, eller en detonation av en kärnkraftsanordning på hög höjd eller borta från befolkade områden. Tjänstemän varnar enligt CNN för att USA inte har upptäckt förberedelser för en kärnvapenattack, men det är potentiella alternativ som USA måste förbereda sig för när Rysslands invasion vacklar och Moskva annekterar mer ukrainskt territorium.

Det har funnits en samsyn mellan väst och öst om att kärnvapen är politiska och i praktiken inte kan användas militärt, att ingen skulle kunna vinna och det riskerar en garanterat ömsesidig förstörelse. Det är inte för sent att hålla fast vid det och inte sänka tröskeln, alla andra motsättningar till trots.

LÄS OCKSÅ: Experten: Sluta vara rädda för kärnvapen

LÄS OCKSÅ: Tjetjeniens ledare skickar sönerna till kriget

LÄS OCKSÅ: Kärnvapen i Ukraina – så kan Sverige drabbas