Vad händer i Nordirland 25 år efter freden?

USA:s president Joe Biden kommer i veckan till Nordirland, 25 år efter det historiska fredsavtalet. Läget är spänt – i politisk oreda och oro för nya terrordåd.

Det här är en analyserande text. Slutsatserna är skribentens egna.

ANNONS
|

Över 3500 människor dog under tre decennier av besinningslöst sekteristiskt våld. Det slutade med Långfredagsavtalet i Belfast 1998. De stridande försonades, med stöd av Storbritannien, Irland och USA.

Två hörnstenar för freden var löftet om en öppen gräns till republiken Irland, utan förhatliga spärrar och kontroller, och maktdelning i det regionala parlamentet Stormont. Det domineras av republikaner som på sikt vill förenas med Irland och unionister som värnar om att även i fortsättningen tillhöra Storbritannien.

Men med utträdet ur EU ökade spänningarna. En administrativ tullgräns i Irländska sjön äventyrar unionen, hävdade lojalister. Samtidigt ledde brexit till allmänt missnöje med ökad byråkrati, köer och minskad tillgång på varor i butiker.

ANNONS

Nyligen kom premiärminister Rishi Sunak och EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen överens om ett nytt avtal som reglerar handeln och ger de regionala politikerna mer inflytande. Brittiska produkter till Nordirland får en grön fil utan en tidsödande pappersexercis. Det blåser också av ett flera år långt och hetsigt bråk mellan London och Bryssel och normaliserar förbindelserna.

Sunak fick brett stöd för avtalet i underhuset, även om en mindre grupp konservativa, med förre premiärministern Boris Johnson i spetsen, var emot. Även de demokratiska unionisterna, DUP, i Nordirland satte sig på tvären. De har länge bojkottat Stormont och lamslagit det parlamentariska arbetet.

De har, heter det, fått "starka" underrättelser om att dissidenter planerar att inleda terrorattacker mot poliser under helgen.

Dessutom, i den politiska oredan, ökar spänningarna i det nordirländska samhället. Efter bombdåd och mordförsöket på en nordirländsk poliskommissarie, efter en fotbollsträning och framför ögonen på hans son, höjer den brittiska säkerhetstjänsten MI5 hotnivån och bedömer att nya attacker som mycket sannolika.

Polisen i Nordirland varnar för att republikanska oliktänkande kan komma att genomföra dåd under påskhelgen.

De har, heter det, fått "starka" underrättelser om att dissidenter planerar att inleda terrorattacker mot poliser under helgen. De varnar också för att det kunde förekomma gatuvåld i Londonderry.

En av ”fredsväggarna” avdelar områden i Belfast.
En av ”fredsväggarna” avdelar områden i Belfast. Bild: Peter Morrison

Det demokratiska unionistpartiets ledare, Jeffrey Donaldson, anser inte att bristen på en regering i Stormont är orsaken till det ökande hotet om våld. Han påminner i en radiointervju med BBC att oliktänkande republikaner har mördat poliser och andra människor och fortsatt med sina terroraktiviteter under hela den period som Stormont satt.

ANNONS

– Alla partiledare har stått tillsammans i solidaritet när dessa attacker har ägt rum, säger han.

25-årsdagen av långfredagsavtalet infaller på måndagen. Spåren av händelser, underrättelser, telefonavlyssning och gripanden har lett polisen till radikala, republikanska grupper som den skjutne kommissarien hade utrett: Nya IRA.

Stadsdelar skiljs åt av murar med målningar för väpnad frihetskamp och fallna hjältar.

Irländska republikanska armén, IRA, var aktiv och fruktad under orosåren och flera av de ledande männen bakom fredsavtalet hade koppling till rörelsen, som Martin McGuinness och Jerry Adams. Nya IRA tros ha några hundra medlemmar, varav kanske ett hundratal bedöms vara beredda att utöva våld.

Inför veckans evenemang kring årsdagen av fredsavtalet och när president Biden kommer med sitt stora följe av bepansrade fordon och säkerhetsvakter är de nordirländska och brittiska myndigheterna på helspänn för alla eventualiteter. Polisen har kallat in all tillgänglig personal och, det kan vi utgå från, alla kända misstänkta är under bevakning även om det inte på något sätt är en garanti.

Det som gör situationen potentiellt explosiv är att Nordirland i mycket är ett delat samhälle. I vissa bostadsområden bor fortfarande katoliker eller protestanter. De flesta skolor är katolska eller protestantiska. Stadsdelar skiljs åt av murar med målningar för väpnad frihetskamp och fallna hjältar, och med grindar som stängs bakom lås på nätterna.

ANNONS

Yngre generationer lär av varandra, umgås och ser en framtid tillsammans, inte i ont förflutet. Det är ett nytt Nordirland. Men för andra är såren inte läkta, minnen närvarande och oförrätterna inte förlåtna. Det är latenta spänningar i nordirländska vardagen. Samtidigt finns en grupp våldsbenägna kriminella som genom terror är beredda att äventyra allt av ideologiska eller rent egoistiska skäl.

Det är risker som skapar oroskänslor inte bara i Nordirland och understryker betydelsen av att slå vakt om fredsavtal.

LÄS MER:Fem punkter: Sunaks tickande bomb

LÄS MER:Fem punkter: Nya hot 25 år efter freden i Nordirland

LÄS MER:Fredsavtalet äventyras – politiker bär ett ansvar

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS