Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
Bild: Marko Säävälä

Arne Larsson: Vårt tids stora inrikespolitiska fråga – och regeringen är oenig

Regeringen har tagit emot Migrationskommitténs slutbetänkande. GP:s politikreporter Arne Larsson förklarar varför det här ett av de mest laddade ögonblicken under hela mandatperioden.

Det här är en analyserande text. Slutsatserna är skribentens egna.

Varför är det här så viktigt?

Under 2015 kom det 163 000 asylsökande till Sverige. Regeringen såg sig tvingad att sätta stopp och införde en tillfällig lagstiftning. Nästa sommar går den inte att förlänga mer, alltså måste en ny lagstiftning vara på plats då – annars är vi tillbaka på den lagstiftning som gällde tidigare. Något som enligt justitieminister Morgan Johansson skulle kunna leda till en liknande situation.

Men framförallt är det viktigt av politiska skäl. Det är ingen överdrift att säga att migration är vår tids stora inrikespolitiska fråga. Kraven på en stramare migrationspolitik är själva anledningen till att Sverigedemokraterna överhuvudtaget sitter i riksdagen och på senare tid har partier som Moderaterna, Kristdemokraterna och Socialdemokraterna rört sig långt från den ståndpunkt de hade fram till hösten 2015.

Det innebär i sin tur att Socialdemokraterna och regeringskamraterna i Miljöpartiet numera har helt olika uppfattning i frågan. Av de de 26 förslag som finns i utredningen står Socialdemokraterna bakom samtliga. Miljöpartiet står bakom två.

Morgan Johansson betonade flera gånger under tisdagseftermiddagens presskonferens att det är av yttersta vikt att en ny lagstiftning, i linje med kommitténs förslag, kommer på plats. Väl medveten om att det kan utlösa en regeringskris.

Vad händer nu?

Nu ska förslagen ut på remiss och eftersom alla förslag i utredningen har en riksdagsmajoritet bakom sig – dock inte samma majoritet för alla förslag – så borde vägen framåt vara rak och enkel. Men eftersom Miljöpartiet är emot i stort sett alla förslag är det allt annat än lätt och justitieminister Morgan Johansson klarade under presskonferensen inte av att svara på frågan om hela utredningen, vilket borde vara självklart, kommer att skickas ut på remiss eller ej. Istället mumlade han om att han inte ville ”gå händelserna i förväg” men att man nog skulle kunna ”lösa ut” detta.

Han hänvisade också till att Miljöpartiet tagit ansvar under hösten 2015, men frågan är om det är relevant i sammanhanget. Nu handlar det om en permanent lagstiftning – inte en tillfällig lag i en krissituation – och dessutom är Miljöpartiet stukat av en lång tid av usla opinionssiffror. Ytterligare ett kännbart nederlag i en profilfråga är inte vad partiet längtar mest efter just nu.

Vad skulle det innebära om förslagen blir verklighet?

De bärande delarna handlar om att tillfälliga uppehållstillstånd blir grundregeln. Permanent uppehållstillstånd ska man kunna få tidigast efter tre år och om man uppfyller vissa krav. Som att man pratar svenska, kan försörja sig och inte begått kriminella handlingar. Det skulle innebära att Sveriges lagstiftning på området inte sticker ut från hur det ser ut inom resten av EU, snarare skulle vi bli bland de mindre generösa länderna.

Enligt justitieministern tog vi under 2015 emot 12 procent av de asylsökande som kom till EU. Sedan den tillfälliga lagen kom på plats tar vi emot 3 procent – och helt tydligt är det en nivå han ser det som mer rimligt att vi ligger på.

Värt att betona i sammanhanget är att det samtidigt kommer betydligt färre asylsökande till EU som en följd av avtalet med Turkiet och andra åtgärder som gör det svårare att komma till den europeiska kontinenten. För det är inte så att världens flyktingar plötsligt blivit färre, eller funnit en fristad på annat håll, även om det lätt glöms bort när allt fokus ligger på att begränsa invandringen till Sverige.

LÄS MER: Förslag på ny migrationspolitik lämnas till regeringen