Afghaner är en av de stora flyktinggrupperna i världen. GP har skrivit om oron hos unga afghaner som tvingas återvända hem från Europa. Gamla sociala strukturer och värderingar är djupt rotande i deras hemland.
Det är också ett krigshärjat samhälle som i stora delar ännu präglas av strider, överfall, terrordåd, kidnappningar och allmän brottslighet.
De unga afghanska säkerhetsstyrkorna räcker inte till, ens med utländskt stöd. Sverige hade tidigare stridande förband i landet, nu är det en militär styrka på 25 personer.
– Vi har inga uppgifter på fältet längre. Uppdraget är att träna afghanerna och ge dem råd i de saker som behövs för att höja säkerheten, säger Håkan Adén.
Han leder vad som kallas Fortsättningsstyrka 32, vilket vittnar om den omkring 15 år långa svenska militära närvaron i Afghanistan. De flesta svenskarna finns nu på den tyska Marmalbasen utanför Mazar-i-Sharif i norra Afghanistan, övriga är i huvudstaden Kabul.
Håkan Adén har tjänstgjort i landet tidigare. Med perspektiv gör de inhemska säkerhetsstyrkorna framsteg, anser han.
– Men det är långt ifrån att de klarar sig utan vår hjälp. Det är därför vi är kvar.
Det är en stor utmaning även för svenskarna.
– Jag tycker att jag kan bidra i det lilla, med den kunskap jag har med mig från Sverige och min erfarenhet. Jag har tre överstar som jag arbetar med på daglig basis, vi för resonemang, det är kloka män med väldigt lång erfarenhet.
– Men vi kan inte applicera ett västerländsk tänkande i alla stycken. Vi måste ha den kulturella förståelsen för hur Afghanistan fungerar. Den afghanska mentaliteten sitter djupt i själen hos många.
Det afghanska säkerhetsläget är komplicerat. Det är en tät väv av historia, religion och maktkamp. Det kan röra narkotika, smuggling och pengar. Några agerar av ideologisk övertygelse eller fanatism, andra är simpla skurkar.
– Vissa områden är mer kriminella än andra, i andra vill man lokalt ha det på ett visst sätt, i ytterligare andra vill man påverka landet som helhet. Det är väldigt komplext. Det som bekymrar mig är att afghanerna måste kunna försörjas via vägar in i landet. Det har motståndarna begripit, säger Håkan Adén.
Talibaner är till exempel ett ständigt hot i Kunduz, en viktig stad och strategisk knutpunkt i nordöstra Afghanistan.
– Den är central för underhåll som ska transporteras in i landet. Vi har också problem längst västerut i det norra området där en mer lokal kamp förs. De ger sig ibland på säkerhetsstyrkorna slumpmässigt och tvingar civila att göra som de säger, annars dödas de. Så det är ren terror även mot lokalbefolkningen, säger Håkan Adén.
IS beskrivs som ett växande hot.
– I vissa områden är de inte alls välkomna, talibaner och andra vill inte ha dem där. Det blir lokala strider. På andra platser har de lyckats få ett visst fotfäste, men inte här uppe i norr.
På frågan om regeringen i Kabul har kontroll över sina säkerhetsstyrkor och situationen ute i provinserna, svarar Håkan Adén försiktigt:
– Det är svårt. Jag upplever att de har kontroll, men det finns ju viljeyttringar också om man ska göra vissa saker. Just nu är det vinterhalvår så nu försöker man reorganisera förbanden för att vara bättre rustade till våren. De måste ladda batterierna. Ett hot som all militär måste leva med kommer från insidan. – Det är att någon har lyckats infiltrera och är en dold cell som vid ett givet tillfälle gör något emot oss. Men vi har inte haft några sådana problem här i norr, peppar, peppar, säger Håkan Adén.
Fakta: Afghaninsatsen Inledningsvis stödde svenskarna säkerheten i regionen runt huvudstaden Kabul. När verksamheten kom att gälla hela Afghanistan bidrog Sverige med personal till en grupp som leddes av Storbritannien i Mazar-e-Sharif. I mars 2006 tog Sverige över ledarskapet där med säkerhetsansvar för fyra provinser i norra Afghanistan, ett ansvar som successivt har lämnats över till de afghanska myndigheterna. Nato-insatsen Resolut Support Mission, RSM, inleddes vid årsskiftet 2014-15 i samband med att Isaf, International Security Assistance Force, upphörde. Hela insatsen består av cirka 12 000 män och kvinnor. Den 26 juni 2014 överlämnades den svenska basen Camp Northern Lights till den afghanska staten. Från september 2014 består det svenska bidraget av cirka 50 personer, varav majoriteten arbetar som rådgivare till de afghanska säkerhetsstyrkorna. Källa: Försvarsmakten
