En liten bit från ett villaområde med grönskande trädgårdar, intill sjön med samma namn, ligger anstalten Sagsjön. Det är en behandlingsanstalt för kvinnor med olika sorters missbruk som avtjänar allt från kortare straff till livstid.
Yogainstruktören Lisa Kwasniewski läste om anstalten i tidningen, att den skulle renoveras och att det bodde kvinnor med barn här.
–Jag kände att här finns det barn som behöver hjälp och då får man börja med mammorna.
Hon ringde upp och erbjöd sina tjänster ideellt och ledningen nappade. Nu håller Lisa Kwasniewski yogapass för intagna på anstaltens slutna avdelning en gång i veckan.
– Vi använder oss av avslappning och kroppsövningar. Vi funderar inte på vad som hände förra månaden. Vi är här och nu och släpper allt annat, vänder fokus inåt och möter oss själva, säger hon.
Vi sitter i en av anstaltens besökslägenheter och dricker te när en av hennes elever ansluter, vi kan kalla henne Maria. Hon berättar att hon avtjänar ett kortare straff och sitter och bara väntar på att tiden ska gå. Hon har en dryg vecka kvar innan hon släpps fri när GP träffar henne.
– Jag tänkte att yogan kan slå ihjäl en timma eller två. Och så efter de första gångerna så tyckte jag att det var bra, lugnet som lade sig i bröstet efteråt. Det satt kvar i några dagar.
Maria tror att hon kommer att ha användning av yogan sedan också, på utsidan.
– Hemma har jag andra sätt att lugna mig, men det här kan vara ett nytt sätt.
Just den här yogaundervisningen är alltså fristående, men faktum är att yoga är en etablerad del av Kriminalvårdens arbete sedan ett antal år tillbaka.
Det började på Norrtäljeanstalten. Intagna efterfrågade yoga och Eva Seilitz, som hade sysslat med yoga sedan 1970-talet och då arbetade som kvinnofridssamordnare på Norrtälje kommun, började lära ut det hon kunde.
– Det var intressant att se hur de reagerade. Hur naturligt de tog yogan till sig och att det hade en positiv och gynnsam effekt, säger hon.
Efter en utvärdering togs beslutet att yoga var något Kriminalvården skulle satsa på. Sedan dess är Eva Seilitz nationell yogasamordnare. Hon har sett till att 200 vårdare har utbildat sig till yogainspiratörer som i dag finns utspridda på närmare hälften av landets anstalter.
Det är en fysisk yoga de lär ut, så kallad Hathayoga. Hur passen ser ut varierar, men ofta består första fjärdedelen av andningsövningar, två fjärdedelar av fysiska övningar liggande och stående och sista delen av avslappning och meditation.
– Det är en alternativ form av träning som tog fart när säkerhetsbestämmelser tog bort hantlar och redskap. Med yoga kan man träna styrka och uthållighet samtidigt som det är själsligt och meditativt, säger Eva Seilitz.
– Många av klienterna har fysiska behov. En grupp som har svarat väl är sexualbrottslingar. Man får lära sig att uppfatta sin kropp, få bort alla sexuella anspänningar i kroppen. Man blir medveten om hur man kan må bättre genom de här teknikerna, fortsätter hon.
Eva Seilitz tycker sig se många positiva resultat av yogan. Att den reducerar spänningar och aggressioner, påverkar gruppklimatet och förbättrar relationen mellan vårdare och intagna.
Just nu genomför Kriminalvården en utvärdering av yogans effekter på intagna. Den baseras på en studie från universitetet i Oxford vars resultat visade att yoga kan förbättra humör och mental hälsa hos de intagna och ha en positiv effekt på impulsivt beteende.
Kriminalvårdens och Oxfordsstudiens resultat kommer att samanalyseras och blir den första internationella studien i sitt slag.
