Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Angelika Wais hoppas med utställningen kasta ljus och skimmer i stället för hat över de ensamkommande ungdomarnas situation. Bild: Camilla Moestedt

Vill sprida kärlek i stället för fördomar

26-åriga Angelika Wais har i sitt arbete som integrationspedagog och volontär fått höra många historier som gjort henne både hoppfull och djupt förtvivlad. I ett försök att sprida ljus har hon nu gjort en utställning inspirerad av berättelserna.

Med tavlorna hon skapat utifrån ensamkommande afghanska ungdomars tankar och funderingar om dåtid, nutid och framtid, vill Angelika Wais försöka förmedla en bild både av sig själv och sitt arbete, men också bryta fördomar.
– Jag har mött så många fantastiska personer som kämpar för att etablera sig här i Sverige. De går i skolan, har lärt sig språket, har en massa kompisar och gör allt för att komma in i samhället. Ändå hotas de av utvisning till ett land som inte är säkert och där de inte har någon som helst framtid, säger hon.
– Jag är samtidigt djupt sorgsen över alla fördomar och allt hat som florerar där man beskyller de här ungdomarna för att bara parasitera på Sverige, fortsätter Angelika, som själv också fått ta emot hatmejl sedan utställningen öppnades på Alingsås museum för drygt två veckor sedan.

I mejlen utpekas hon som landsförrädare och har även fått ta emot hot för att hon i ett försök att sprida kärlek och förståelse i stället för hat gjort en utställning med gnistrande pärl- och stentavlor inspirerade av ungdomarnas berättelser.
Till en tavla av en kvinna som sitter uppsatt på museets vägg finns en berättelse av en pojke som kom till Sverige för tre år sedan och som beskriver saknaden efter sin mamma. Hans största passion i livet är fotboll och han berättar både om glädjen över att ha fått nya kompisar i laget och andra som står honom nära i hans nya hemland, men också om sorgen över att inte ha sin mamma närvarande.

Till en annan guld- och silverskimrande tavla gjord av Angelika finns en dikt av en 17-årig pojke, som under titeln "Människan är ljus men tankarna är mörka" funderar pojken över sina minnen från ett krigsdrabbat land kontra sina nya, svenska kompisars betydligt ljusare barndomsminnen.

Angelika Wais, som själv har rötter i Afghanistan med en pappa född där, hoppas förstås att både det pågående kriget i landet och mellan människor från olika kulturer och länder ska få ett stopp.
– Jag är emot all form av rasism och är uppvuxen med tanken att alla människor är lika värda, oavsett bakgrund. Jag tycker därför både att det är djupt tragiskt och fel att inte ge alla chansen till ett värdigt liv, i synnerhet dessa ungdomar som anstränger sig så för att anpassa sig, men trots det lever under ett ständigt hot om avslag att stanna i Sverige och utvisas till ingenting.
Utställningen på Alingsås museum pågår till och med i dag, söndag, varefter den flyttar in på Nolbygårds Ekobageri, även det i Alingsås, där den visas till och med 16 september.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.