Den sista augusti i fjol. Veronica Karlsson Holm och Mikael Malm är nyförlovade, de planerar bröllop och hon är gravid i sjunde månaden. Livet är så bra det kan bli när det ofattbara inträffar.
– Jag kommer ihåg det tydligt. Det var soligt den dagen. Hon kom hem med ett brett leende på läpparna som vanligt. Några timmar senare var hennes ansikte förvridet och ögonen fladdrade. Det var overkligt, säger Mikael Malm.
Veronica får plötsligt en sprängande huvudvärk och faller ihop. Ambulans tillkallas och färden går till Östra sjukhuset. Där förstår man snart att det handlar om en hjärnblödning. Med ett barnmorsketeam går färden vidare mot Sahlgrenska där ett akut kejsarsnitt genomförs. Familjen får veta att Veronicas tillstånd är mycket kritiskt och det handlar ett tag om att i alla fall rädda barnet.
– Det går inte att beskriva. Först rullar de ut min lilla älskling, vår dotter Alba, som har klarat sig. Sedan får jag veta att Veronica svävar mellan liv och död, säger Mikael.
Veronica överlever. Hon ligger i koma och nedsövd i flera veckor. Och tankar kring vilket tillstånd hon kommer att vara i vid uppvaknandet håller familjen i ett järngrepp. Efter en magnetröntgen får de svar.
– När läkaren kom in och skulle meddela oss såg han bister ut. Sedan sade han att de kunde skönja en skada men att det i princip inte var mer. Jag var så lättad. Det fanns alltså hopp och det innebar att Alba hade sin mamma kvar, säger Mikael.
Veronica har själv diffusa minnen från första tiden efter uppvaknandet.
– Jag kommer ihåg att mamma och pappa masserade mina fötter. Sedan trodde jag länge att jag var i en dröm. I en mardröm, säger hon.
Veronica flyttades runt på olika vårdavdelningar innan hon hamnade på rehabiliteringsavdelningen för neurologiska skador på Högsbo sjukhus. Här ligger hon fortfarande och Veronica och hennes familj är mycket nöjda med vården och rehabiliteringen där. På några månader har hon gått från att bara kunna lyfta ett finger till att prata och röra på höger arm och ben. Hon har också börjat röra på vänster ben. Men om bara några dagar skrivs hon ut från sjukhuset och då tar Härryda kommun över ansvaret för hennes rehabilitering.
Familjen har kämpat hårt för att hon ska få komma till Björkbackens rehabiliteringshem alldeles intill Högsbo sjukhus. Verksamheten där vänder sig till personer mellan 18 och 64 år som har funktionsnedsättningar orsakad av förvärvad hjärnskada eller neurologisk sjukdom. Förutom att målgruppen är yngre skulle Veronica också få samma typ av specialistrehabilitering som hon har i dag.
– Vi har bönat och bett. I samtal med läkare och sjukgymnaster har de sagt att Björkbacken vore det bästa. Men biståndshandläggarna i Härryda har konsekvent sagt nej, säger Mikael Malm.
Härryda kommun erbjuder i stället Hönekulla gård. Ett äldreboende med en korttidsenhet där strokedrabbade kommuninvånare ska få hjälp och anhöriga avlastning.
– Jag vill inte dit. Känner mig orolig. De äldre som är där är inte min målgrupp. Och jag är väldigt rädd att alla framsteg jag gjort här ska gå förlorade, säger Veronica Karlsson Holm.
Hon är beredd att arbeta hårt för att bli bättre.
– Det är min längtan efter att kunna lyfta Alba som driver mig. Att kunna göra det själv en dag är mitt mål.
Oroliga. Veronica Karlsson Holm, här med sambon Mikael, skrivs snart ut från Högsbo sjukhus där hon rehabiliterats hittills. Familjen kämpar för att Veronica ska slippa äldreboendet i Mölnlycke.
