För att ta ett krafttag mot våldsbrott i nära relation skapades lagarna om grov fridskränkning år 2000 och grov kvinnofridskränkning 1998. Rubriceringarna gäller för de fall där polisen misstänker att det varit ett pågående våld under en period och att den varit ensidig av en person mot en annan i relationen.
Genom att bevisa flera fall av våld, hot och ofredanden under en period kan de enskilda brotten slås samman och utgöra ett grovt brott, grov fridskränkning som kan gälla våld i en relation mot män eller barn, och grov kvinnofridskränkning som gäller våld mot kvinnor som lever under äktenskapliga förhållanden med den som utsätter dem. Om mannen och kvinnan inte bor ihop räknas brottet som grov fridskränkning.
"Handlar om att bryta ner den andra"
– Det är ett speciellt brott som handlar om att bryta ner den andra. Men det är samma mönster när det gäller våld i nära relationer oavsett om det är mot män eller kvinnor, säger Laila Dichter, förundersökningsledare på polisens sektion Brott i nära relation i Storgöteborg.
Mönstret bygger på en process där den utsatta bryts ner och isoleras tills situationen har blivit vardag för personen.
– Det är en normaliseringsprocess som börjar med att göra den andra osäker på sig själv. Sitt utseende, sina vänner. Sedan blir den som utsätter allt mer kontrollerande och styr tillslut över vem den andra får prata och umgås med. Den utsatta har tillslut bara den andra att vända sig till, de andra personerna har försvunnit. Och sedan kommer våldet, när personen inte själv orkar ta sig ur situationen längre. Det har blivit den utsattas liv och vardag, och samma mönster gäller i nästan alla fall både mot kvinnor och män, säger Laila Dichter.
"Män anmäler sällan"
I region Väst har polisen utrett 61 fall av grov fridskränkning mot män över 18 år de senaste tre åren. Samma siffra för grov kvinnofridskränkning är 1005 fall.
– Män anmäler sällan när de blir utsatta. Det kanske kommer till vår kännedom först om kvinnan anmäler misshandel. Då kan ibland mannen göra en motanmälan och då kommer det fram att det är mannen som utsatts, eller att båda har slagit varandra, säger Laila Dichter.
Av de 61 fallen av grov fridskränking mot män över 18 de senaste tre åren är det bara 13 fall som lett till åtal. Av de 1005 fallen av grov kvinnofridskränkning under samma period ledde 202 av fallen till åtal.
Svåra fall att utreda
– Det finns många förklaringar till att inte fler leder till åtal i statistiken. En del av brotten byter rubricering om det bara går att bevisa till exempel ett fall av misshandel. Då åtalas person för misshandel i stället och försvinner från statistiken om fridkränkningsbrott.
En annan stor anledning är att det är svåra fall att utreda för polisen.
– Det kan vara svårt att samla teknisk bevisning såsom dokumentation av tidigare skador och att det saknas vittnen. Oftast sker ju brotten när bara gärningspersonen och offret är närvarande. Så att få den utsatta att samarbeta med oss är ofta avgörande för att kunna utreda brotten fullt ut.
