Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
1/3

Två berättelser: Så gick det efter första blosset cannabis

Användningen av droger bland gymnasieungdomar minskar generellt i Västra Götaland. Men bland unga pojkar i Partille har den ökat den senaste tiden, visar en ny undersökning.
Här är två Partillekillars berättelser om vad som hände efter det första blosset cannabis med kompisarna.

Det är en varm sommarkväll i slutet på första gymnasieåret och Alexander är på stranden och badar med sina vänner. Han har många gånger tidigare blivit erbjuden cannabis och tackat nej, men den här kvällen tackar han ja för första gången. Bara som en kul grej.

Ett och ett halvt år senare har han provat sig igenom ett helt batteri av droger. Med en närmast vetenskaplig ansats och den egna kroppen som testobjekt har han betat sig igenom allt tyngre droger för att till slut fastna för LSD.

För William, 22 år, började det också med cannabis tillsammans med vänner. Han gillade känslan, testade igen och började snart köpa själv. Till slut rökte han på varje dag.

Alexander och William är två unga killar som ser ut som ungdomar gör mest; huvjacka, jeans och sneakers, öppen blick, vältaliga och nära till skratt. De kommer båda från välfungerande familjer, har syskon, vänner och ett tryggt liv i Partille. Ingen av dem rökte vanlig tobak, snusade eller hade något särskilt intresse av alkohol innan de testade cannabis.

LÄS MER: Ökat antal tullbeslag i Västsverige – utom när det gäller kokain och vapen

Tog fart under hösten

– För min del tog det fart ganska snabbt under sommaren, jag och kompisarna rökte på och gjorde sen roliga saker tillsammans, som att spela spel. Det blev liksom svårare när vi rökt på men också roligare, vi kunde skratta jättemycket åt varandras dumheter, berättar Alexander.

Sedan januari är Alexander drogfri och fullt fokuserad på att klara det. "Tjat biter inte på mig, men när jag har bestämt mig för något så blir det så. " Bild: Mia Höglund

Under tvåan på gymnasiet höll han sig borta från cannabisen under skoldagarna.

– Skolan var jobbig, jag har lätt för att få ångest och alla de känslorna förstärktes när jag rökte på. Jag pallade helt enkelt inte, så det fick bli på helgerna tillsammans med kompisarna. Jag rökte aldrig ensam.

Det var en upplevelse, om man säger så. All trötthet var som bortblåst.

Men på sommarlovet innan trean provade han något nytt: LSD.

– Det var en upplevelse, om man säger så. All trötthet var som bortblåst, de vita gipsväggarna blev som regnbågsvatten, allt var väldigt fint och såg mer intressant ut.

Nu började en intensiv psykedelisk period med allt högre doser av LSD och andra preparat, allt i jakten på att få så starka upplevelser som möjligt och se hur långt han kunde gå.

Men både ångesten och depressionen fanns kvar. Någon gjorde en orosanmälan och samtidigt gick Alexander till en psykolog. Där fick han utskrivet antidepressiva mediciner.

– De funkade inte alls ihop med de andra grejerna jag tog, skulle faktiskt ha varit livsfarliga, så jag la ner dem. Det viktiga var att må bra.

Under samma tid förstod hans föräldrar vad som pågick och tvingade honom att gå till Partilles ungdomsmottagning för alkohol och narkotika, Puman. Sedan mitten av januari är han helt drogfri men går på regelbundna möten med en kurator och gör drogtest.

Var det inte svårt att sluta tvärt?

– Nej, när jag har bestämt mig så blir det så. Och jag ville må bra. Hade jag inte behövt antidepressiva kanske jag hade fortsatt, jag vet inte. Men nu valde jag att lägga av.

Cannabis och inget annat

William hade redan slutat gymnasiet och börjat jobba när han började röka cannabis. Efter de första testen blev det snabbt mera.

Drogerna dämpade de känslorna, det var ett sätt att komma bort en stund, en slags självmedicinering eller belöningsgrej när jag kom hem från jobbet.

– Jag har haft problem med mitt mående ända sedan skoltiden, men aldrig fått någon behandling för det. Efter gymnasiet blev det värre, jag hade ingen riktigt klar väg att gå, kände mig vilsen och fick mycket ångest och depression för framtiden. Kanske var det därför, resonerar han.

– Drogerna dämpade de känslorna, det var ett sätt att komma bort en stund, en slags självmedicinering eller belöningsgrej när jag kom hem från jobbet.

Var du aldrig rädd för att bli beroende eller påkommen?

– Jag stoppade mig själv ibland, men så köpte jag lite mer i alla fall. Men inte för att jag var beroende, man får ju inte abstinensbesvär av cannabis.

Efter att föräldrarna hittat cannabis i Williams rum slutade han tvärt, men det var svårt att behöva gå till Puman, Partilles ungdomsmottagning för alkohol och narkotika. "Jag ville ju inte bli ihoppusslad med andra pundare, jag såg inte på mig själv på det viset." Bild: Mia Höglund

Från att inledningsvis ha varit väldigt försiktig blev han med tiden lite mer slarvig och bekväm.

– Till slut kände väl mina föräldrar på sig att något var på tok och en dag hade de sökt igenom mitt rum och hittat cannabis.

Hur reagerade de?

– Det blev en himla turbulens hemma. De blev både arga och besvikna. Mina föräldrar tror fortfarande att cannabis är en slags dödsdrog och de tvingade mig att gå till Puman, men jag var väldigt emot det, jag ville ju inte bli ihoppusslad med alla pundare. Jag skötte ju mitt jobb, tränade och levde som vanligt, förutom att jag rökte på ibland.

William slutade med cannabisen och har nu varit drogfri sedan november.

Förändrad attityd till droger

Vart tredje år gör Västra Götalandsregionen en drogvaneundersökning bland skolelever ihop med Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (Can). Där mäts bland annat användning och inställning till alkohol och narkotika bland elever i grundskolans niondeklass samt år två på gymnasiet.

Det som framkom i den senaste rapporten från 2019 var att grundskoleeleverna i Partille följde mönstret i regionen med en stabil och relativt låg andel som testat droger (fyra procent för flickorna och sju procent för pojkarna). För gymnasieungdomarna såg det annorlunda ut. Där ökade andelen som testat narkotika bland pojkarna till 21 procent från att ha legat på 18 procent i den förra mätningen 2016. För flickorna minskade samma siffra i stället dramatiskt till åtta procent från att ha legat på hela 27 procent 2016.

Can-undersökningen visar även att inställningen till narkotika har förändrats markant. Cirka hälften av eleverna tycker inte längre att det är en stor sak att testa eller använda cannabis.

LÄS MER: Så vill politikerna motverka en ökad drogliberalisering

Följer klassiskt mönster

Minna Mäkelä är kurator på Puman. Det är till henne och hennes två kollegor som alla unga som söker hjälp för drogproblematik i Partille kommer. Hon märker att det just bland killar är ett gängbeteende att hålla på med droger. För tjejerna ser det annorlunda ut.

Minna Mäkelä, kurator på Partille ungdomsmottagning för alkohol och narkotika, ser skillnader mellan killar och tjejers droganvändning. Bild: Mia Höglund

– De tjejer vi träffar är i ett kraftigare och mer etablerat missbruk. Där finns större problem med dysfunktionella hem och miljöer och de som använder droger är mycket mer utsatta, berättar hon.

Minna Mäkelä ser Alexanders och Williams relativt obekymrade inställning till cannabis som ganska typisk.

–Även om många unga någonstans vet om att det är farligt så är de mästare på att bortse från farorna och rättfärdiga det de håller på med. De ser inte de långsiktiga konsekvenserna av sitt missbruk, säger hon.

Kai Knudsen är överläkare på avdelningen för anestesiologi och intensivvård på Sahlgrenska och har lång erfarenhet av patienter med drogproblem. Även han konstaterar att Alexanders och Williams väg in i drogmissbruket följer ett vanligt mönster.

– De har en bestämd uppfattning om att de kan hantera sitt missbruk, det är typiskt, men det ställer till ett elände. Jag ser själv som läkare alla allvarliga följder.

Cannabis är en lömsk drog, skadeverkningarna kommer smygande.

Cannabis ger för de flesta inledningsvis positiva effekter. Därför är det så svårt att ge ungdomar i den här fasen bra argument för att låta bli, menar Kai Knudsen.

Men i längden leder det till beroende, ökad risk för psykoser, personlighetsförändringar där man tappar energi och initiativförmåga, man blir avtrubbad, presterar sämre intellektuellt och med tiden får man nedsatt IQ, enligt Kai Knudsen.

– Det finns en tydlig korrelation mellan hur mycket man röker och hur dåligt det går i skola, högskola, universitet och senare i arbetslivet. Cannabisrökare kan helt enkelt räkna med sämre lön. Dessutom är missbruk dyrt, säger han.

Tror på framtiden

Alexander och William kommer med tiden att avsluta sina besök på Puman och båda är fast beslutna att fortsätta ett drogfritt liv. Alexander går snart ut gymnasiet och har siktet inställt på militären, då är drogfrihet ett absolut krav och det vill han inte sumpa. William ska snart flytta hemifrån till en egen lägenhet.

– Det är en sporre att få bli självständig på riktigt. Det blir förhoppningsvis hur gott som helst och då kommer jag inte att behöva drogerna. Jag vill tro att jag klarar det, jag vill ju inte tillbaka till där jag var igen med noll motivation och oförmåga att tänka på framtiden.

LÄS MER: Hundratals göteborgare döda i överdoser de senaste åren

Fotnot: Alexander och William heter egentligen något annat och gymnasieskolorna de går och har gått på ligger utanför Partille.

Här kan du få hjälp att komma ur drogmissbruk

Partille ungdomsmottagning för alkohol och narkotika, Puman, en underavdelning till Pan, Partille alkohol och narkotikamottagning.

På mottagningen arbetar socionom, socialpedagog och beteendevetare. Du har möjlighet att vara anonym. All kontakt med Pan och Puman är kostnadsfri.

Mottagningen erbjuder bland annat rådgivning, behandling med kognitiv inriktning, stöd- och motivationssamtal, drog- och alkoholtester och samtalsstöd till anhöriga.

Kontakta din kommun för liknande mottagningar där du bor.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.