Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Gertie Karlsson sover lugnare om natten tack vare tillsynskameran på väggen berättar enhetschefen Anneli Franzén. Bild: Martina Liljedahl

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Tryggare sömn med tillsyn via kamera

Färre fallolyckor och minskat behov av lugnande medel till de äldre. Erfarenheterna av nattlig tillsyn via kamera är enbart positiva på Kullegården. Trots framgångarna är äldreboendet i Partille fortfarande relativt ensamt om metoden.

En rapport från Socialstyrelsen från tidigare i år visar däremot att det blir allt fler kommuner, 88 stycken, i stället för ett fysiskt besök i hemmet erbjuder hemtjänst via kamera. Tjörn är den senaste kommunen i Västsverige att införa detta. Enhetschefen Emelie Hildingsson förklarar varför.
– Det handlar om integritet för den enskilde. Många som ska bli störda eller väckta av nattpersonalen, säger hon.
I Partille provades för tre år sedan kameror i sju lägenheter på äldreboendet Kullegården. Resultatet blev så positivt att kamerorna fick vara kvar. En tydlig men oväntad effekt blev att fallolyckorna minskade drastiskt från 12-14 per månad till 2-4 ett halvår senare, en nivå som sedan dess hållits. 
En av dem som får tillsyn nattetid är Gertie Karlsson. Dottern Anette Josefsson är positiv till att personalen vakar över hennes mamma via kamera.
– Det känns bra att personalen inte behöver störa henne när hon sover. Jag har förstått att mamma blev väckt ibland när de kom in tidigare. Får hon sova bra så mår hon bättre dagen därpå.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se


Förespråkarna av kameratillsyn anser att ett fysiskt besök kan vara väl så kränkande som att någon tittar på en genom en kameralins.
– Kameran är bara öppen 30 sekunder så att vi kan se att hon sover lugnt och då behöver vi inte gå in. Den filmar bara sängen och en meter ut, inte området vid toaletten, säger Helen Börjesson, biträdande enhetschef på Kullegården. 
På äldreboendet används de främst på avdelningen för demenssjuka personer som ofta sover oroligt på natten. Innan kameran sätts upp måste vårdtagaren skriva på ett avtal om att han eller hon samtycker till övervakningen samt hur den ska gå till. Det är endast bild som förmedlas till personalen. Behöver de prata med den boende eller hjälpa till med något går personalen in.


Just nu byts det äldre systemet i Partille ut mot ett nytt varför det sitter två kameror på väggen hos Gertie Karlsson. 
– Vi får tre nya kameror också, men jag skulle vilja ha haft 30. De fungerar så bra, säger enhetschefen Anneli Franzén.
Några etiska diskussioner kring övervakningen har inte förekommit enligt henne. Dick Lindberg är utredare på Socialstyrelsen. Han tror inte heller att etiken är ett hinder för att metoden ska sprida sig. I stället visar en rapport från myndigheten från tidigare i vår att kommunerna efterfrågar nationella riktlinjer samt saknar kompetens och resurser i form av stöd kring juridik och upphandling. Endast 27 av Sveriges 290 kommuner har uppgett för Socialstyrelsen att de har kameror på äldreboenden. 
– För ett par tre år sedan var fler kommuner tveksamma till trygghetskameror av etiska skäl. Min erfarenhet är att nu har man tagit sig förbi de här svåra frågeställningarna, säger Dick Lindberg. 
Bilden bekräftas av chefen för äldreomsorgen i Partille Erika Hägg liksom av Max Domaradzki, projektledare i Göteborg. Kommunen har i flera år haft kameror inom hemtjänsten och snart startar ett pilotprojekt på tre äldreboenden. 
– Göteborg är en stor kommun. Sådant här tar sin tid och måste utredas mer ordentligt innan vi kan införa det. Det är också resurskrävande. Även om vi har jobbat med det så krävs rätt kompetens. 
Domaradzki märker av ett ökat intresse för teknik generellt bland vårdtagarna. 
– Det är lite en generationsfråga. Kommande äldre kommer ställa högre krav för att de vill klara sig själva.  

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.