När solen tittade fram i slutet av april flockades göteborgarna på stadens uteserveringar och i sällskap i olika parker. Samtidigt vädjade vården om att alla fortsatt skulle ta ansvar för att minska smittspridningen.
Skulle folk sluta följa Folkhälsomyndighetens rekommendationer riskerade vårdens resurser att inte räcka till.
Några veckor senare anas ingen avslappningseffekt på coronakurvan. I stället har antalet patienter i behov av intensivvård och annan sjukhusvård börjat minska, och kurvan över antalet nya fall har planat ut.
LÄS MER:Nya kontroller på restauranger – nu även nattetid
"Vi måste hålla i"
Smittskyddsläkare Thomas Wahlberg betonar att faran inte är över. Snarare tror han att en anledning till avplaningen är just att regionens invånare generellt sett har varit bra på att följa rekommendationerna.
– Allt det som väldigt många västgötar har gjort har haft en hel del effekt. Det är jag övertygad om, annars hade vi inte sett den här utvecklingen.
Med tanke på signalerna som ändå kom, och som kanske finns kvar, går de här bilderna lite emot varandra. Har man missbedömt hur smittan sprids?
– Det är inte så att vi inte har någon smittspridning som pågår, och det är fortfarande så att många är sjuka. Men många av dem som är sjuka är lindrigt sjuka och når aldrig vården, säger Thomas Wahlberg och fortsätter:
– Tecknen på en stabilisering, över hur många som är allvarligt sjuka och behöver sjukhusvård, har vi sett i ett par veckor nu. Men det är lurigt och vi har hela tiden sagt att det är jättesvårt att förutse vad som händer. Nu säger vi så här, men vi får vara väldigt försiktiga för det kan vända uppåt igen. Återigen: Vi måste hålla i.
LÄS MER:Sex röster med ett budskap: Göteborgare – ta ert ansvar
Topp den 4 maj
På fredagens presskonferens valde hälso- och sjukvårdsdirektör Ann Söderström att kalla läget för en "platå". Enligt henne är det nu det som regionens statistiker räknar på. Hon tror dessutom att kurvan över trycket på sjukvården nu kommer vända nedåt.
– Om man tittar på andra delar av Europa – på Stockholm och andra regioner i Sverige – är det så det sett ut. Man har haft en platå i X antal veckor, vanligtvis två-tre veckor, och sedan har nedgången börjat. Där ser nedgången lite olika ut i olika länder.
På Västra Götalandsregionens kurva över inneliggande covid-19-patienter på sjukhus syns en topp den 4 maj. Den dagen behövde 375 patienter sjukhusvård. Dagen innan var antalet 350 och dagen efter 362. Högre än så har vårdbehovet inte varit varken före eller efter.
– Det är ju efter helgerna där och 4 maj var en måndag. Man kan säga att vi många gånger har extra många patienter på måndagar, då det kan vara svårt att skriva ut patienter på helger. Men det låg ju kring det antalet dagarna däromkring, så vi hade väl vår högsta belastning då.
Tror ni att Västra Götaland nådde toppen för covid-19 den 4 maj?
– Vi tror det, och i intensivvården var den väl två dagar senare med 97 patienter. Så det var där i början av maj.
Räknar ni med att det kan bli en ny ökning till den nivån igen, eller kan sjukvården lite sänka axlarna nu?
– Vi tror inte att vi nu ska se en ökning, utan nu tror vi på en nedgång. Inget annat land har haft en platå och sedan gått uppåt.
LÄS MER:Experterna: Så kommer din sommar att bli i år
Avvikit från Wuhankurvan
Så sent som för två veckor sedan pratade Ann Söderström om att Västra Götaland följt utvecklingen i Wuhan. Det har inneburit att regionen tagit höjd för 566 patienter inneliggande på sjukhus och 222 inom intensivvården.
Men Västra Götaland har nu avvikit från den kurvan, och hälso- och sjukvårdsdirektören tror att vårdbehovet för covid-19 kommer att minska framöver.
Betyder det här att ni kan lätta lite på beredskapen för vad som kan hända?
– Vi har aldrig kommit in i den brantast ökande delen, så vi har hela tiden kunnat ligga lite före. Nu när vi är på en platå behöver vi inte riktigt ta i för att ha så många lediga vårdplatser på samma sätt.
Hur mycket drar ni nu ner på den potentiella kapaciteten?
– Vi tittar nu på hur lång tid det tar för dem som ligger före, Stockholm med flera, för att se hur lång tid det tar från toppen till att man har hälften av det vårdbehovet. Det går lite fortare för intensivvårdsplatser, så det ligger någonstans runt fyra veckor för intensivvård och mellan fyra till åtta veckor för vanlig vård.
Hon fortsätter:
– Vi planerar lite utifrån det, men måste också ta till. Sommaren är i vanliga fall en kärv period för att bemanna intensivvården, och vi vill inte hamna i en situation där vi inte har utrymme. Det är möjligt att vi kan skriva ner det men vi tar till mycket nu i början så att vi säkert ska klara vården i sommar. Ser vi att nedgången går snabbare, kan fler få mer semester.
Tror på halverat vårdbehov
Samtidigt som pusslandet inför sommaren pågår, har också planeringen inför hösten påbörjats. Då räknar Ann Söderström inte med några lika höga coronatoppar.
– Vi tar höjd för kanske ungefär hälften av vårdbehovet vi har nu, och det är ju en kvalificerad gissning. Jag tror att det är lite högt, men å andra sidan vet vi inte om det kommer en andra våg under hösten.
Hon fortsätter:
– Det är möjligt att vi får en nedgång nu, och en rejäl nedgång under sommaren, men vad händer när vi får en vintersäsong igen? Det är därför det är så viktigt att titta på immunologiska studier och antikroppsstudier nu, för att försöka prediktera hur viruset kommer cirkulera under hösten.
LÄS MER:De är hjältarna på IVA – sjukvårdens sista utpost
Även om vårdbehovet för coronapatienter minskat de senaste dagarna, och Ann Söderström räknar med en halvering av behovet till hösten, finns dock annan vård som behöver skalas upp igen.
– Vi behöver göra mycket mer av den planerade vården nu, och där pågår ett arbete så att vi verkligen gör rätt vård. Vi har ett uppdämt vårdbehov och mycket att ta igen till hösten.
Så trycket på själva vården som helhet kanske inte minskar så mycket?
– Inte på totalen, men på dem som slitit hårt på våra intensivvårds- och infektionsavdelningar hoppas jag att trycket ska minska.
