Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Kållereds centrum är statt i förfall, men kommunen kommer inte överens med fastighetsägaren Diligentia och upprustningen dröjer. Hur kul är det här?, säger blomsterhandlaren Kicki Börjesson.

"Torget som gud glömde"

Kållereds gamla centrum förfaller. Upprörda invånare kräver att politikerna uppfyller sina löften om upprustning - men ingenting händer. Mölndals stad skyller på fastighetsägaren Diligentia, som bollar tillbaka skulden på kommunen.
- Det här är torget som gud glömde. Ni ser ju själva: hur kul är det? säger blomsterhandlaren Kicki Börjesson och tittar ut mot det öde torget intill Kållereds centrumhus, där flera av lokalerna står tomma.
Kvar finns videobutiken, ett par pizzerior, Netto, biblioteket, och Kicki Börjessons blomsterhandel. Kaféet är nedsläckt och stängt. Inne i gamla SE-banken susar dammråttor över det kala golvet - hålet efter bankomaten har täckts med en plywoodskiva.
Kållered var för femtio år sedan ett jordbruks- och stationssamhälle längs riksvägen till Malmö, men under 60- och 70-talens bostadsutbyggnad - det så kallade "miljonprogrammet" - förvandlades orten, fick hyreshus och ett då modernt centrum med bank, post och mataffär. Samtidigt, på andra sidan den nyöppnade motorvägen, öppnades Ikea och en rad andra affärskedjor i det som har kommit att bli Kållereds köpstad.
När bilvägen under E 6:an dessutom stängdes under 90-talet, splittrades Kållered i två delar, och dess gamla centrum isolerades. Det började förfalla och banken och matbutiken Bonum är några i raden av verksamheter som har försvunnit.
- Det här är det sämsta centrum jag har sett i Sverige. Det är kasst, säger Figo, som står i sin närbutik och tittar bort mot Kållereds centrumhus.
- Jag har varit här i nästan tio år och ingenting händer. Politikerna bara ljuger. Nu står lokaler tomma och det finns ingen som vill flytta hit. Det bor många gamla här som måste ha hjälp. I dag hämtar de post hos mig. Och många tar ut pengar, då är jag bank också. Och Netto har ingenting i sin butik. Jag måste köpa in glödlampor och säkringar, men en servicebutik kan inte ha vad som helst, säger han.
Ortsborna blir samtidigt allt mer upprörda på kommunen eftersom inget händer. Kållereds hembygdsgille driver frågan hårt. I förra veckan träffade man kommunens politiker för att få veta vad som hänt med den vision för centrum som tagits fram.
- Vi tycker att planen för centrum är jättebra, men ingenting händer och befolkningen får inte veta någonting. Vi vill hålla politikerna varma och se till att de håller sin löften de gav under valåret, säger hembygdsgillets ordförande Staffan Bjerrhede.
Kommunstyrelsens ordförande Hans Bergfelt (m) förstår frustrationen, men menar att bollen ligger hos fastighetsägaren Diligentia. Kommunen har, säger han, avsatt 4,3 miljoner för åren 2007 till 2009.
- Jag håller med om att vi inte gör tillräckligt, säger Hans Bergfelt. Men det är så illa att hela centrumhuset och torget framför ägs av Diligentia, medan vi äger parkeringsplatsen. Kommunen gör vad den kan för att locka Diligentia. Vi lovar fler byggrätter och så vidare. Och då svarar de ungefär: "det hjälper inte, för vi tror inte på det här området". De borde fundera på om de inte ska sälja.
Sven-Åke Persson, fastighetschef för bostäder på Diligentia, säger att företaget inte har några säljplaner. Han menar att bollen ligger hos kommunen.
- Vi har arbetat fram kalkyler för ekonomin och måste se en ekonomisk möjlighet för Kållereds centrum. Det finns så stor konkurrens på nära håll att det krävs att kommunen har verksamhet kvar. Centrum i sig kommer inte bli någon lysande affär för oss. Vi behöver ju medgörlighet från kommunens sida. Kommunen har också önskemål om bostäder, men jag måste säga spontant att det inte finns någon som kan bygga i centrum och få ekonomi på det.
Och medan kommunen och Diligentia tvistar, fortsätter Kicki Börjesson att driva sin verksamhet vid "torget som gud glömde".
- Det här Kållereds centrum, säger hon. Mysigt. Kul. Det känns som att ingenting händer. Ska man behöva gå runt här och vänta i fem år innan någon gör något?